Scenario 1 – Finska viken

Områdesbeskrivning

ENERGI

Det är svårt att utveckla vindkraft i Finska viken på grund av begränsningar som ställts av försvarsmakten, bebyggelse och fåglarnas flyttstråk. Havsvindkraftanläggningar placeras främst i de västra delarna av Finska viken utanför Helsingfors, Porkala udd och Hangö, även om företag inte vill investera i vindkraft i så pass begränsade förhållanden. Energiexport från Ryssland har stor betydelse och nya investeringar görs i kraftanläggningen i Lovisa.

SJÖTRANSPORTER

Ökningen av sjötransporter utlöser behovet att bygga mer infrastruktur i hamnar (särskilt i fråga om persontrafik) samt nya utvidgningsområden för hamnar. Olycksriskerna ökar i Finska viken på grund av ökningen av sjötransporter (högre risk för olje- och kemikalieolyckor). Även autonoma fartyg medför en ny slags säkerhetsrisk för den livligt trafikerade Finska viken. Helsingfors–Tallinn-tunneln och Rail Baltica (från Warszawa till Tallinn) ökar passagerartrafiken. I integrering av trafiken ingår också ett eventuellt tåg som går på en timme till Sankt Petersburg samt en elkabel under Finska viken. Pendling övergår till snabbare tågförbindelser och en del av arbetsresor och nöjesresor fortsätter på båtarna, vilket håller båttrafikvolymerna nära den nuvarande nivån. Volymerna för cirkulerande kryssningsfartyg har vuxit.

HAVSMILJÖNS TILLSTÅND

I Finska viken kollapsar havsområdets tillstånd tydligt: salthalten sjunker, arterna utarmas, eutrofieringsutvecklingen accelererar och introducerade arter blir vanligare. I synnerhet belastar huvudstadsregionens tillväxt (trafik, erosion, nedskräpning osv.) och farliga ämnen som ökar i och med sjötransporter Finska viken. Jordbruket belastar särskilt östra Finska viken (avrinningsområden). Sankt Petersburgs tillväxt innebär ytterligare utmaningar på grund av avloppsvatten i Östersjön. Även belastning på vattendragen som beror på skogsbruk och användning av torv ökar i Finska viken.

FISKE OCH VATTENBRUK

På grund av havsområdets tillstånd mår fiskarter dåligt, vilket försämrar fiskemöjligheterna i området.  I och med den ökade sjötrafiken i området kommer det eventuellt olika introducerade arter till Finska viken. Fritidsfisket ökar något och koncentreras till området utanför Hangö och Kotka, men havets svaga tillstånd minskar fiskets popularitet. Efterfrågan på fiske från utlandet är stark, vilket syns som ökat vattenbruk i området. Vattenbruksanläggningar inrättas på de mest lönsamma områdena i Finska viken, till exempel utanför Borgå. I och med den teknologiska utvecklingen odlas blåmussla och alger för att användas till exempel inom kosmetik och läkemedelsindustrin.

TURISM OCH REKREATIONSÄNDAMÅL

På grund av klimatförändringens negativa konsekvenser i andra länder kommer det turister till Finland. Stora turistmassor som kommer till området vid Finska viken belastar havsmiljön och området måste balansera mellan den ökande turismen och hållbarhet. De negativa effekterna av stora kryssningsfartyg inverkar på naturen och kulturarvet under vatten. Städerna i Finska viken och den närliggande skärgården drar fördelar av den ökade kryssningsturismen och en dag långa uppehåll i Finland ger livskraft åt företagen i området. Industriturism lockar utländska turister i Lovisa och Kotka. På grund av ekosystemets nedgång har användningen av havet i rekreationsändamål i Finska viken minskat. Privatiseringen av havsområdena försämrar allemansrätten, vilket försvårar användning i rekreationssyfte och båtsport. Även massiv kryssningsturism kan minska användningen i rekreationssyfte, om kryssningsfartygens avloppsvattenbelastning är betydande.

KULTURARV

Avfolkning i skärgården äventyrar byggt kulturarv. Kulturhistoriska objekt (inklusive krigshistoria) kan bli mycket intressanta för turister och med hjälp av nya teknologier börjar man föra in modeller av kulturarvet i virtuell verklighet.

Risker och möjligheter

Finska viken

HAVETS EKOLOGISKA TILLSTÅND

  • Risker bland annat rubbning av de ekologiska tillståndet, försämrad vattenkvalitet, skadliga ämnen som lagras i sediment, för stor kapitalstyrning, ökad kryssningsturism, risk för oljeolyckor, det växande trycket på miljön särskilt i Helsingforsregionen
  • Möjligheter bland annat minskad användning av gränstrakter då verksamheter koncentreras och förbättring av miljötillståndet, maximering av råmaterialeffektivitet, globalisering av miljöaktivism skapar tryck för att skapa hållbara tillvägagångssätt
  • Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: stärkande av planeringens roll/styrningspåverkan i förhållande till företag, ökande av delaktighet/öppenhet (opartisk information), skydd av natur under vatten (till exempel buller som orsakas av byggande/kartläggning av tysta områden)

HÅLLBAR TILLVÄXT AV DEN BLÅ EKONOMIN

  • Risker bland annat användningen av naturresurser kraftig och kortsiktig, nyttorna försvinner från området, minskning av turistnäringens mångsidighet och lokala karaktär som beror på att turismen ökar koncentrerat
  • Möjligheter bland annat ökad kryssningsturism i Kotkaregionen och småstäder vid Finska viken, utvecklingen av logistiktjänster, nya ekonomiska möjligheter att använda blågröna alger, hyres- och försäljningsinkomster för ägare av vattenområden
  • Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: möjliggörande av verksamheter som allra minst strider med lokala intressen (den lämpligaste platsen för näringar, betydelsen av helhetsplanering), förberedelse inför kompensationsmodeller med hjälp av områdesplanering

MÄNNISKORS VÄLBEFINNANDE OCH DELAKTIGHET

  • Risker bland annat sämre möjligheter att delta (utländskt beslutsfattande och lite lokalkännedom), polarisering av områden och minskning av service i gränsområden, lägre tillfredsställelse med boende och attraktivitet, kulturell utarmning
  • Möjligheter bland annat nya arbetsplatser särskilt förutom huvudstadsregionen till exempel i Kotkaregionen, bättre förbindelser (Finland–Europa) 
  • Havsområdesplanering har en central roll i att stärka delaktigheten och styra markanvändningen (till exempel områden som anvisats för rekreation, ägarförhållanden och försörjningstrygghet)