Scenario 1 – Norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken

Områdesbeskrivning

ENERGI

I havet utnyttjas de tekniskt–ekonomiskt sett enklaste objekten för energiproduktion (det närmaste fria området nära stranden på grunda områden). Havsvindkraften ökar särskilt utanför Kemi–Torneå samt Brahestad, Jakobstad och Kaskö. Det byggs grönmålningsprojekt för industrin med klimatperspektiv nära existerande industri- och hamninfrastruktur. Andra miljövärden och övergripande samordning försummas vid placering av industri.

SJÖTRANSPORTER

Sjötransporter mellan stater ökar också i det norra havsområdet och förbindelsen mellan Vasa och Umeå utvecklas. På riksnivå flyttas godstransporter till befolkningsmässigt glesare områden. Utvecklingen av området framskrider på storföretagens villkor och till exempel syns skogsindustrins intressen starkt i planeringen av området. En del av hamnarna i norr har övergått i utländsk ägo och stora hamnhelheter klarar sig bra. Verksamheten blir svårare för små hamnar och hamnar slås samman i området. Volymerna för cirkulerande kryssningsfartyg växer och en del stannar över en dag i hamnarna i norr. Den autonoma fartygsverksamheten ökar betydligt i Bottenviken (efter att testområden införts) och en del rutter trafikeras med autonoma fartyg.

HAVSMILJÖNS TILLSTÅND

Många problem i Östersjön blir värre och havet blir sötare. Översvämningar är ett stort problem i de nordliga havsområdena. Även de tilltagande regnen sänker salthalten i Östersjön och ökar avrinningen av näringsämnen från land. Då havstillståndet försämras lider de låga havsområdena i norr allra mest.

FISKE OCH VATTENBRUK

Kommersiellt fiske i matsyfte upphör eller förändras till fångst av foderfisk som ökar mycket. Man avstår från avlägsnande av vandringshinder och vandringsfiskarterna försvagas ytterligare. Typiska sötvattensfiskarter sprider sig (siklöja, gädda, gös, abborre). I synnerhet ökar fiske av siklöja och den trålas längre bort från stranden. Fiske på öppet hav koncentreras till Kvarkenområdet. Fritidsfiske minskar då havstillståndet försämras och sakkunskapen minskar. Högre vattentemperatur i södra delar försvårar vattenbruk och trycket på att flytta norrut ökar. Placeringen av vattenbruksanläggningar bestäms enligt lönsamheten och produktionen koncentreras till området utanför Kaskö/Kristinestad i samband med havsvindkraftsanläggningar, utanför Jakobstad och i större omfattning till Bottenviken norr om Karlö. Gråsälbeståndet växer i norr, vilket försvårar kustfisket.

TURISM OCH REKREATIONSÄNDAMÅL

Turism koncentreras till de största städerna (Uleåborg och Vasa). Marina soldat- och kulturhistoriska objekt tas i bruk för turiständamål. Internationella turister tar över resmål vid havet, till och med på bekostnad av invånarnas rekreationsanvändning. ”Arktiska havet” stiger som ett resmål för storföretagens incitamentresor och som stöd för en positiv image. Sälar marknadsförs som en attraktionskraft för lukrativ jaktturism (jaktturism).

KULTURARV

Lätt tillgängliga kulturhistoriska resmål blir mycket intressanta för turister, vilket leder till att de äventyras utan noggrann styrning. Användningen av Bottenvikens nationalpark ökar. Även Unesco-världsarvsobjekt kan äventyras i och med industrins och turismens tillväxt.

SJÖFARTSINDUSTRIN OCH UTVINNING

I och med att utvinningssektorn utvidgas till havet ökar upptagningen av havssand i Bottenviken. Behovet av utrymme för hamnverksamhet och sjöfartsindustrin ökar, och dessa kan inte endast koncentreras till städerna i södra Finland eller nära bostadsområden. Investeringar kan också förekomma på mer glest bosatta områden. I och med utländska investeringar rinner intäkter också utomlands, vilket orsakar problem för ekonomin då skattebasen försvinner.

Risker och möjligheter

Norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken

HAVETS EKOLOGISKA TILLSTÅND

  • Risker bland annat försämring av havsmiljöns tillstånd, syrebrist, sälskador, eutrofiering och ökning av näringsämneshalter, introducerade arter, svaga lokala intressen, ökning av sjötransporter, den växande utvinningsbranschens skadliga effekter på miljön
  • Möjligheter bland annat koncentration av funktioner minskar människotrycket på gräns- och mellanområden (naturvärden återhämtar sig)
  • Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: placering av funktioner, tillräcklig utgångsinformation och förståelse för effekter, ökning av havsområdesplaneringens roll och styrningseffekt

HÅLLBAR TILLVÄXT AV DEN BLÅ EKONOMIN

  • Risker bland annat ohållbar användning av naturresurser, dåligt vattentillstånd, brist på utrymme, multiplikatoreffekter, minskad popularitet av naturfisk
  • Möjligheter bland annat nya innovationer, cleantech, den cirkulära ekonomin, synergieffekter, industrins biflöden, utvecklingen av sjöfartsindustrin i arktiska områden, större pendlingsområde (Vasa–Umeå), ökad kompetens, ett starkare näringsliv till exempel i Uleåborgregionen
  • Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: placering av ”rengörande” områden, val av huvudhamnar och -leder, utvecklingsområden för olika funktioner, att lyfta fram regional kompetens, gränsöverskridande samarbete med Sverige, koppling till industribranschernas lösningar

MÄNNISKORS VÄLBEFINNANDE OCH DELAKTIGHET

  • Risker bland annat rekreationsmöjligheter som minskar, mindre allemansrätt, nedskräpning och likgiltighet, en kraftig ökning av turism, den ekonomiska nyttan försvinner annanstans, antalet konflikter ökar, oljeolyckor
  • Möjligheter bland annat tillgång till kapital, ökat samhällsengagemang, gemenskaplighet (som motkraft), ökad sysselsättning
  • Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: inkluderande planering, identifiering av kritiska områden och samordning av funktioner, utnyttjande av lokalt kunnande