Scenario 1 – Skärgårdshavet och Bottenhavets södra del

Områdesbeskrivning

ENERGI

Då områdets landvindkraftskapacitet är i användning och energipriserna stiger ökar intressena för havsvindkraft. Havsvindkraft byggs i Skärgårdshavet och i Bottenhavets södra del, även om skyddsvärden får mindre uppmärksamhet. Områdets fördel vid byggande av havsvindkraft är det grunda djupet. Havsvindkraft placeras vid Bottenhavet utanför Björneborg och Raumo och glest från Nystad till Björneborg, kanske också till Sastmola. Markinnehav övergår allt mer till storföretag, vilket i detta område kan innebära sjöfartsindustriföretagens intresse för att köpa landremsor vid kusten.

SJÖTRANSPORTER OCH -INDUSTRI

På havsområden ses både autonoma och traditionella fartyg, vilket ökar kontroll av sjötransporter. Området vid Skärgårdshavet drar nytta av nya fjärrkontrollcentraler, eftersom det finns en stor kompetens och utbildning som gäller sjöfart i området. Å andra sidan är området utmanande för sjöfarten med tanke på automatiserade sjötransporter. Sjöfartsindustrin och nya lösningar för sjötransporter medför mycket livskraft till området och i och med högre utbildning i branschen blir området internationellt erkänt som ett centrum för blå teknologi och modern sjöfart. Minskningen av istäcket ökar antalet fartyg som trafikerar i området och i framtiden är det möjligt för fartyg att trafikera utan isklass och mindre motorer, vilket ger upphov till mindre utsläpp. I och med den ökade sjötrafiken växer även olycksrisken i skärgården. Hamnar slås ihop och en del överförs till utländsk ägo.

HAVSMILJÖNS TILLSTÅND

Klimatförändringens effekter i området är betydande. Torrperioder och avrinningar under regnperioden ökar. Jordbrukets effekter på skärgården ökar. Förstörelsen av havsmiljön fortsätter och särskilt försämras havsbottnens tillstånd. Bottnen är full av fintrådiga alger och den största delen av bottnen är död.

FISKE OCH VATTENBRUK

En eventuell avveckling av kvotregleringssystemet som sker på företagens villkor hotar ett hållbart fiske av fiskbestånd. Utnyttjandet av fiskresurser styr företagens perspektiv som gäller maximering av avkastning på lång sikt. Logistiken utvecklas och produktionsvolymerna växer i och med att storföretagen främjar detta, vilket möjliggör lansering av nya fiskbaserade produkter genom lokalt universitetssamarbete. Kompetensen vid Åbo universitet stöder utvecklingen av produkter med högt mervärde (såsom användningen av alger till biobränslen). I Skärgårdshavet används vattenbrukets potential redan i stor omfattning, så fokus flyttas till södra Bottenhavet och stora odlingsenheter. Vattenbruksanläggningarna i området väcker intresse hos utländska investerare. Kustens betydelse med tanke på näringsgrenar minskar, vilket försämrar den regionala ekonomin.

TURISM OCH REKREATIONSÄNDAMÅL
(inkl. kulturarv)

Bevarande av kulturarvet i skärgården och traditionella näringar är hotade. Turisterna åker på stora kryssningar som knappt är till nytta för hamnarna i skärgården eller turismföretagandet. Massturismen koncentreras till några lätt tillgängliga resmål (till exempel Örö och Utö). Dessutom skapas ”konstgjorda” resmål. Andra sätt att använda havsområdet begränsar turismen. Den permanenta befolkningen minskar i skärgården, vilket ytterligare försämrar serviceutbudet. Å andra sidan växer städernas livskraft och attraktionskraft i Östersjöregionen, vilket erbjuder möjligheter bland annat för den närliggande skärgården i Åbo. Även andra städer är intressanta med tanke på kulturarv (till exempel Raumo), men förutsättningen är goda trafikförbindelser – antingen med kryssningsresor eller på land. Å andra sidan åker människor på grund av aktivismturism till skärgården för att utföra olika slags naturvårdsarbeten.

Risker och möjligheter

Skärgårdshavet och Bottenhavets södra del

HAVETS EKOLOGISKA TILLSTÅND

  • Risker bland annat nackdelar som gäller utnyttjande av mineraler, för stor kapitalstyrning, ökad kryssningsturism, risk för oljeolycka, ökningen av bifångster, avskaffning av naturskyddsområden, belastande verksamhet som ökar på fastlandet, trycket från fiskodling särskilt i Bottenhavet
  • Möjligheter bland annat miljöföretagande, nya lösningar för den cirkulära ekonomin, Cleantech
  • Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: I den mån det är möjligt ska man samordna företagens och områdenas intressen, centralt är god dialog

HÅLLBAR TILLVÄXT AV DEN BLÅ EKONOMIN

  • Risker bland annat beslut som fattas långt borta, korruption, långsiktig ekonomisk verksamhet och att nyttan försvinner från området, sjötrafikens risker, verksamhetens enhetsstorlek växer (riskernas omfattning)
  • Möjligheter bland annat storföretagens investeringar i Finland, kryssningsturism, ökningen av turism till exempel i Raumo- och Björneborgsregionen samt Skärgårdshavet, autonom trafik, utvecklingen av logistiktjänster, nya ekonomiska sätt att använda blågröna alger, företagens verksamhet som gäller samhällsansvar
  • Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: Samordningens roll lyfts fram, stora kapital och nya teknologier möjliggör lösningar

MÄNNISKORS VÄLBEFINNANDE OCH DELAKTIGHET

  • Risker bland annat polarisering av områden, sämre möjligheter att delta, minskning av service i gränsområden, avfolkning i skärgården (effekter på kulturmiljön), förorening av området (hälsoeffekter)
  • Möjligheter bland annat nya arbetsplatser till exempel inom turism i området kring Raumo och Björneborg samt vid Skärgårdshavet
  • Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: Stärkande av delaktighet och styrning av markanvändningen har en mycket central roll