Områdesbeskrivning
ENERGI
En positiv politisk styrning (till exempel stöd för nätanslutningar, gynnsam beskattning) möjliggör en snabb utveckling av vindkraft. Vindkraft integreras med områdets övriga energiproduktion så att det stöder elektrifieringen av sjötransporter. Förutom västra Finska viken byggs havsvindkraft också utanför Borgå. I och med utvecklingen av teknologi för lagring av energi används vindkraftsparker också för energilagring (s.k. moderna kornbodar). Ökningen av elektriska sjötransporter skapar behov för laddningsställen på havet längs fartygsleder. Multi-use-vindkraftsparker är sevärdheter och symboliserar de blå teknologisprånget. Små kärnkraftverk blir vanligare och den decentraliserade energiproduktionen utgör nya slags olycksrisker i området.
SJÖTRANSPORTER
Det ökade antalet småtransporter utgör logistiska utmaningar på det tätt bebodda området vid Finska viken. Lufttransporterna skapar nya slags frågor som gäller säkerhet och kontroll. Utvecklingen av den cirkulära ekonomin minskar fartygstrafikens volym, även om den inte helt tar bort den. Nya sjöfartsleder skapas i de östra delarna av Finska viken.
HAVSMILJÖNS TILLSTÅND
Naturfiskbestånden mår bra och man har lyckats förhindra en skadlig spridning av introducerade arter. Man har lyckats minska näringsämnesbelastningen från land och eutrofieringssituationen är under kontroll samt algförekomsten på sommaren måttlig. I området vid Finska viken skapas nya system för den cirkulära ekonomin och den goda infrastrukturen i området stöder detta.
FISKE OCH VATTENBRUK
I och med att havsmiljöns tillstånd blir bättre mår även fiskbestånden bra. Å andra sidan försvårar splittringen av privata vattenområden fiskeföretagandet. Fritidsfiskets popularitet växer då människor blir intresserade av skärgården och avvecklingen av vattenkraftverk vid älvar främjar ytterligare fisketurismen. Territorialvattnen vid Porkala udd och Hangö lockar fiskare. En stramare miljöreglering försvårar vattenbruket, men om eutrofieringsutvecklingen stoppar kan detta möjliggöra vattenbruk, dock inom gränserna för naturens bärkraft. I hemlandet kan utbudet av odlad fisk fortfarande inte svara på efterfrågan, och man importerar mycket fisk från utlandet. Odlingen av blåmusslor koncentreras till västra Finska viken, särskilt utanför Hangö, när däremot förhållanden som är gynnsamma för algodling omfattar hela havsområdet i Finska viken.
TURISM OCH REKREATIONSÄNDAMÅL
Det är fortfarande tyst i skärgården i Finska viken och å andra sidan förenas urbanitet med skärgården i Kotka, Hangö och Helsingfors, som tillsammans utgör en jämn turism- och rekreationszon på området vid hela Finska viken. Digitala plattformar och gemensam användning bidrar till tillväxt av turism och rekreation särskilt vid Finska viken som har ett tillräckligt invånarunderlag (till exempel skipper.com, doerz.com, bout.com). Nya turismformer, såsom undervattensnaturstigar, införs. Boende på två platser (och dubbelt kommunmedlemskap) syns särskilt vid Finska viken. Digitaliseringen och omställningen av arbetslivet bidrar till att göra distansarbete vanligare och en bättre infrastruktur möjliggör även pendling från skärgården (jfr Stockholm).
KULTURARV
Skärgårdskulturen upplever ett nytt uppsving: Intresset för traditionella fiske-, jakt- och hantverksmetoder ökar och upprätthållandet av och kunskaperna om dem ökar. Detta främjar bevarandet av byggt kulturarv genom användning (hållbar användning och reparation). Kulturarvobjektens och till exempel värdet på lokalt producerad mat ökar. Som en motkraft till urbanisering styr trender människor på nytt till naturen och förståelsen för naturvärden ökar.
Risker och möjligheter
Finska viken
HAVETS EKOLOGISKA TILLSTÅND
- Risker bland annat olyckor inom sjötrafiken, effekterna av stärkandet av infrastruktur som möjliggör året runt-boende i skärgården, ökningen av närtrafik som riktas till skärgården, utsläpp från energilagring
- Möjligheter bland annat den teknologiska utvecklingen (väte från vatten, nya vattenbruksmetoder), minskningen av buller från sjötrafik, vattentillståndet förbättras
- Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: behovet av samordning till exempel i fråga om fiske (yrkes-/fritidsfiske) och vindkraft (effekter på fågelbeståndet, buller och landskap), balans mellan användning och konsumtion
HÅLLBAR TILLVÄXT AV DEN BLÅ EKONOMIN
- Risker bland annat splittrat ägarskap av vattenområden, logistiska utmaningar, minskad ekonomisk effektivitet
- Möjligheter bland annat nya former av sjötransporter (till exempel autonoma småfartyg), ökning av yrkesfiske och återanvändning av dess biflöden, omfattande produktion av ren energi, koncentration av turism särskilt till Hangö, Helsingfors och Kotka
- Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: samordning av fartygstrafik och rekreationsändamål (farleder som anvisats för frakt- och småbåtstrafik), dialog mellan land och hav i området (industri vid kusten och längs älvar, varuflödeshelheten)
MÄNNISKORS VÄLBEFINNANDE OCH DELAKTIGHET
- Risker bland annat olycksrisken i fråga om kärnkraftsdrivna fartyg, mindre avskildhet och ro
- Möjligheter bland annat utvecklingen av energiteknik (utbildning och arbete), sektorsövergripande entreprenörskap i skärgården, bebodda byområden som används gemensamt, ökning av uppskattning av lokal förankring och naturen
- Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: behovet att anvisa ett nätverk för rekreationsområden och resmål, ökat boende i skärgården (avfallshantering, räddningsverksamhet) samt olika transportbehov och -sätt
