Områdesbeskrivning
ENERGI
Det uppstår omfattande havsvindkraftsområden på öppet hav och stora havsvindparker byggs till exempel på Kaskös, Kalajokis och Uleåborgs breddgrader. På havsområdet betonas samordningen av vindkraftsbygge, annat bruk och miljövärden. Vetenskapliga data om havsområdet har ökat och samarbetet med Sverige har blivit verklighet. Till exempel utvecklas produkter med högre mervärde av torv och man har slutat använda torv i energisyfte.
SJÖTRANSPORTER
I allmänhet ökar sjötransportsvolymen och en del av lastbilsvolymen övergår till sjötransporter. Trafik i kustriktning samt passagerar- och småtrafiken ökar. Det rena havet i området lockar turister. Skärgårdens tillgänglighet och tjänster blir bättre, särskilt i Kvarkenområdet.
HAVSMILJÖNS TILLSTÅND
Vattenbyggnad är strikt reglerat, för att områdets ekologiska tillstånd inte ska äventyras. Man har lyckats minska betydligt belastning i fråga om jord- och skogsbruk, vilket förbättrar havsområdets tillstånd. Sikten i kustvattnen är mycket bra. Havsmiljöns tillstånd är i det bästa skicket jämfört med andra planeringsområden. Naturfiskbestånden förbättras, vilket främjar fritidsfisket och efterfrågan på guidetjänster.
FISKE OCH VATTENBRUK
Miljövänlig utveckling och placering av fiske och vattenbruk stöds kraftigt. Vandringsfiskarterna har återhämtat sig och vandringshinder har avlägsnats. Det förekommer mycket fiskeverksamhet och den koncentreras till Kvarkenområdet och alldeles till de norra delarna av Bottenviken. Användningen av karpfiskar ökar. Identifiering av regionala missförhållanden (till exempel sälar). Miljöregleringen begränsar ökningen av vattenbruk och några vattenbruksanläggningar placeras i den ekonomiska zonen vid Bottenviken och utanför Jakobstad.
TURISM OCH REKREATIONSÄNDAMÅL
Turism och rekreation ökar betydligt i området med fokus på området nära kusten i samband med städer, skärgårdar och naturskyddsområden. Elektrifieringen av kortdistansflyg möjliggör en ökning av internationella passagerarströmmar från närliggande länder. Klimatförändringen har inte smält havsisen och marina natursafarier (inkl. havsvindkraftparker) attraherar turister till norr på sommaren och vintern. ”Den frusna ödemarken” utgör en dragningskraft i området. Turister vill bli en del av den lokala skärgårdskulturen, där kustinvånarna erbjuder möjligheter via digitala plattformar. Turisterna stannar i området längre tider och den rena havsmiljön utnyttjas brett som resurs för den arktiska havsturismen. I stället för och vid sidan av turism som riktas till Skärgårdshavet är turismen intressant och lockar människor också i norr.
KULTURARV
Användningen av nationalparker ökar hållbart och jämnt i och med den ökade turismen i hemlandet. Även utländska turister hittar till området. Kulturarvsobjekt som fyrar och fiskebyar intresserar turister. God vattenkvalitet och det unika kulturarvet under vatten i norr lockar även dykare på plats. Kulturarvet under vatten bevaras.
SJÖFARTSINDUSTRIN OCH UTVINNING
Upprätthållandet av havsmiljöns goda tillstånd styr utvecklingen av funktioner (jfr centralraffinaderier som grundats och centraliserade hamnfunktioner). En utvecklad processteknologi och -kemi skapar nya möjligheter för utvinningssektorn och sjöfartsindustrin i området, där renhet är ett klart säljargument. Funktioner som gäller havsbotten och är skadliga för miljön koncentreras nära tätorter och längs farleder. Muddermassor placeras hållbart (fyllning av hamnar, bullerskydd osv.) och allt oftare kan de också återanvändas.
Risker och möjligheter
Norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken
HAVETS EKOLOGISKA TILLSTÅND
- Risker bland annat näringsämnesbelastningen från vattenbruk, närturismens och rekreationsanvändningens konsumtionseffekt och brist på koordinering, ökade sjötransporter, muddringsbehov, försämring av ekosystem (vindkraftsanläggningar, bygge), introducerade arter, trafikolyckor på havet
- Möjligheter bland annat förbättring av miljötillståndet, nya projekt och stöd i anknytning till dem och sysselsättningseffekter, fartygens teknologiutveckling
- Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: lokaliseringsstyrning (inkl. turism), tillräckliga skyddsområden och områden i naturtillstånd, bevarande av kulturarvet, förvaltning av kulturarvet i det gemensamma havsområdet med Sverige, låga kustområden, sammankoppling av ekonomisk verksamhet och miljövärden
HÅLLBAR TILLVÄXT AV DEN BLÅ EKONOMIN
- Risker bland annat dyra investeringskostnader, massturismens tillväxt, hot som gäller fiskodling
- Möjligheter bland annat nya innovationer och näringar, betydande tillväxt av förnybar energiproduktion, förbättrat energioberoende, bioteknologi, nya mineraler (fosfor), fisketurism, inkomster från och investeringar i ökad turism, den norra ringvägen inom turism (Finland + Sverige)
- Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: rollen som samordnare, samordning av fiskodling och vindkraft, styrning av småföretag med hjälp av planering, bedömning av de samlade effekterna
MÄNNISKORS VÄLBEFINNANDE OCH DELAKTIGHET
- Risker bland annat småskaliga näringar, otillräckligt kapital för utveckling av infrastruktur, vindkraftens negativa visuella påverkan (vs. öppet havslandskap), brist på sjöfartskunskaper
- Möjligheter bland annat hållbara konsumtionsvanor, skärgården som boplats, bättre självförsörjning (småskalig produktion), att de norra havsområdet och bygemenskaperna hålls bebodda
- Att särskilt observera i havsområdesplaneringen: bevarande av orörda och obebodda stränder, tillräckligt med områden som reserverats för rekreation, tryggande av allmän tillgänglighet, engagemang av den lokala nivån, resursfördelning för dialogplanering
