Bedömning av konsekvenser

3.1 Behovet av bedömning

Enligt 3 § i lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005) ska den myndighet som ansvarar för planen eller programmet se till att miljökonsekvenserna av planen eller programmet utreds och bedöms i tillräcklig omfattning under förberedelserna. Ifall implementeringen av planen eller programmet kan ha betydande miljökonsekvenser. Havsplanerna ingår i de planer som avses i 3 § i denna lag.  Havsplanerna ingår emellertid inte i planerna eller programmen som avses i lagens 4.1,1 eller 5 §, eftersom de som planer utan rättsverkningar inte skapar ramar för projektens tillståndsbeslut eller beslut om godkännande. Den här rapporten har utarbetats i enlighet med bedömnings- och utvärderingsskyldigheten i 3 § i lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program.

Behovet av Natura-bedömning för havsplaner

Utifrån grunderna som anges i bilaga 1 kan man konstatera att i samband med upprättandet och godkännandet av havsplanen ska inte den bedömning som avses i naturvårdslagen i 65.1 § genomföras. Centralt, rent juridiskt, i ärendet är framförallt frågan om havsplanen är ett projekt eller en plan som avses i naturvårdslagen 65. 1 §. Därefter måste man granska om planen försämrar de naturvärden på grund av vilka områdena i planens konsekvensområde har införlivats i Natura 2000-nätverket.

Havsplanen täcker hela Finlands territorialvatten och den ekonomiska zonen, som omfattar ett flertal Natura 2000-områden. Havsplanen omfattar beteckningar för befintliga verksamheter och för potentiella nya verksamheter, som om de förverkligas kan ha konsekvenser för de naturvärden, på grund av vilka områdena har införlivats i Natura 2000-nätverket. 

Först i samband med planläggnings- och tillståndsförfaranden gällande projekt och planer, som försämrar de naturvärden för vars skydd området har införlivats i Natura 2000, ska bedömningar i enlighet med naturvårdslagen genomföras.

3.2 Bedömningens mål

Målet med bedömningsarbetet är att göra en konsekvensbedömning av havsplanerna med beaktande av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella värden. Bedömningen omfattar (1) nationell och regional behovsgranskning av konsekvensbedömning i havplaneringskontexten; samt (2) betydande direkta och indirekta konsekvenser av de havsplaner som färdigställs via de branscher som ska beaktas i havsplaneringen. Följande tre planeringsområden granskas: 1) Finska viken, 2) Skärgårdshavet och Bottenhavets södra del, samt 3) Norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Ålands havsplanering sker i en egen process och ingår inte i denna bedömning.

I havsplaneringen tas hänsyn till följande användningsformer och branscher: skydd och vård av havsnaturen, havsbaserad vindkraft, maritim logistik, turism och rekreation, fiske och vattenbruk, sjöfartsindustrin, blå bioteknik, utvinningsbranschen, kulturarv samt försvaret.

I bedömningsarbetet har material som samlats in under visionsarbetet om de marina branschernas nuvarande verksamheter samt framtidens utvecklingsriktningar använts. Målet med konsekvensbedömningen är att ge respons till havsplaneringsprocessen och stöd till färdigställandet av havsplanerna.

Utöver de egentliga planerna ansluter bedömningsarbetet även till övriga projekt och utredningar^[1] inom temat, vilka har upprättats som en del av planeringsprocessen och som ger utgångsdata till konsekvensbedömningen. Det styrs av det allmänna målet för havsplanering där god marin status sammankopplas med utveckling av näringar, så att både näringar och ekosystem utvecklas samtidigt i en bättre riktning på samma fysiska platser. Vid konsekvensbedömningen beaktas den ekosystemsyn, vilken grundar sig på anvisningar från HELCOM och vidare på Finlands miljöcentrals nationella tolkning av dessa.

Tillsammans med den blåa tillväxten skapar ekosystemsynen en tydlig bedömningsram för arbetet. För en lyckad konsekvensbedömning är växelverkans- och beroendeförhållandena mellan temana av stor vikt.

3.3 Genomförandet av bedömningen

Genom att identifiera konsekvenserna av havsplanerna, kan man utreda och förutspå förändringar och följder på:

• – människors levnadsförhållanden och livsmiljö

• – jordmån och berggrund, vatten, luft och klimat

• – växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurser,

• – region- och samhällsstruktur, samhälls- och energiekonomi och trafik

• – stadsbilden, landskap, kulturarv och byggd miljö

• – utvecklingen av en sund konkurrens inom näringslivet
•  

Vid identifieringen av konsekvenserna har den s.k. konsekvenskedjan använts,  som består av följande element:

• – konsekvensens ursprungsfaktor / orsak

• – orsakens styrka/genomslagskraft, omfattning eller varaktighet (exempelvis förändringens genomslagskraft)

• – effekt

• – konsekvensens objekt (exempelvis naturmiljö, enskilda arter eller boende i närområdet) och objektets känslighet (låg/måttlig/hög)^[2]
• – det bedömda objektets förmåga att anpassa sig till förändrade förhållanden

Utifrån detta har en beskrivning av konsekvenserna utarbetats: på vilket sätt förändrar konsekvenserna objektet, är denna förändring positiv (fördel) eller skadlig (nackdel) och hur betydande är konsekvenserna.

Dessutom har olika branschers och de tre havsområdenas sammanlagda påverkan på ekosystemen bedömts i relation till de planetära gränserna och Östersjöns bärförmåga. Helhetskonsekvenserna bedöms dessutom utifrån ekonomisk och sociokulturell påverkan med beaktande av växelverkan mellan land och hav. I havsplaneringens visionsarbetet har mål för varje havsområde fram till 2030 satts upp. Denna målsättning beskriver den utveckling som uppnås under de kommande tio åren med havsplanen och gentemot vilken konsekvensbedömningen även har speglats.

Havsplanens konsekvenser för branscherna har beskrivits genom konsekvenskedjor, som har preciserats i samarbete med representanter och experter från branscherna. Konsekvenskedjorna beskriver de indirekta konsekvenserna av havsplanen. Fastän havsplanen inte är rättsligt bindande, kan man ändå vid planeringen och implementeringen av projekten luta sig mot den som ett strategiskt dokument. I konsekvenskedjorna har havsplanens centrala innehåll gällande de olika branscherna beskrivits i korthet. Där finns även beskrivningar av möjliga verkställande processer och deras konsekvenser. De eventuella konsekvenserna har beskrivits med tre olika färger:  röd=skadlig påverkan, gul=neutral påverkan, grön=positiv påverkan. Slutligen ges ett omdöme om havsplanens konsekvenser för branschen.  

Utgångspunkten för konsekvensbedömningen är den förändring som den granskade havsplanen medför om den genomförs, jämfört med en situation, om planen inte existerade. Bedömningen tar inte ställning till hur lång tid det skulle ta att förverkliga planen.

Havsplanen är strategisk och generell samt indirekt styrande. I planen anvisas områden som har potential och är viktiga för havsnäringar. En del av dessa beteckningar beskriver potential i framtiden (exempelvis områden anvisade för havsbaserad vindkraft och fiskodling). En del av beteckningarna beskriver befintliga marina verksamheter (havsfarleder, hamnar, skärgården, osv.). Gränser har satts upp för bedömningsarbetet gällande hur befintliga och potentiella framtida beteckningar ska uppmärksammas under konsekvensbedömningen. Konsekvenser av befintliga marina verksamheter har huvudsakligen beskrivits så att planen möjliggör de här branschernas existens även i fortsättningen. Konsekvenser av de beteckningar som indikerar potential i framtiden har bedömts noggrannare. När de förverkligas har de ofta en betydande indirekt inverkan på den marina miljön, ekonomin eller samhället.

3.4 Bedömningens begränsningar

På grund av processens tidtabell, utfördes bedömningsarbetet samtidigt med färdigställandet av havsplanutkastet och beteckningskorten. Kartor, beteckningskort samt zonkort var bara i utkastskedet och under ständig bearbetning. Ideliga ändringar i centrala dokument har påverkat möjligheten att utföra bedömningen på det systematiska sätt som arbetet normalt kräver. Färdigställandet av dokumenten samtidigt med färdigställandet av bedömningsarbetet har även det medfört utmaningar med tidtabellen.

Utöver bedömningsarbetet har även arbetet med visioner och vägkartor för havsplaneringen pågått. Det har varit en utmaning i bedömningsarbetet att ta hänsyn till utvecklingen i enlighet med de målsättningar som satts upp för de marina verksamheterna under visionsarbetet. Utifrån bedömningsarbetet har det varit svårt att fastställa, hur mycket havsplanen i sig påverkar möjligheten att uppnå målen för branscherna och å andra sidan, vilken roll övriga samhälls- och ekonomiutvecklingen har de kommande åren.