Havsbaserad vindkraft

Den havsbaserade vindkraftens konsekvenser för vattendrag samt jordmån och berggrund, består av byggnadsarbeten som görs på havsbottnen. Arbetena omfattar byggande av vindkraftsfundament samt installation av elöverföringskablar. Byggnadsarbetena kan orsaka damning av sedimenterade näringsämnen och skadliga ämnen såsom tungmetaller, dioxin eller furan ur sedimentet. Å andra sidan är halterna av dessa ämnen på öppet hav oftast låga och effekterna kortvariga vilket gör att effekten i sin helhet är försumbar. Vad gäller riskerna ute på öppet hav bör man ta hänsyn till att den infrastruktur som funktionerna kräver, såsom farleder och kabeldragning, utgör en påfrestning för det område där det sker trots att den egentliga verksamheten är utplacerad på öppet hav.

Byggnadsarbeten i objekt som innehåller viktiga arter och naturtyper såsom ovanpå rev, påverkar dessa naturtyper och artförekomster (t.ex. lekområden, rutter för vandringsfiskar) lokalt. Byggandet av fundamenten bör planeras med fiskarnas lekperioder i åtanke. En viktig del av de värdefulla undervattensnaturtyperna ligger grundare och närmare stranden än de områden som anvisats för potentiell havsbaserad vindkraft^[1]. Å andra sidan kan fundamenten även fungera som konstgjorda rev när naturen har återhämtat sig i närheten av byggplatsen. Det bör observeras att det vid planeringen använts en modellering som beaktar havsnaturens känslighet samt skyddsområden- och värden. De identifierade potentiella platserna för havsbaserad vindkraft ligger på platser där belastningen på havsnaturen är så låg som möjligt.  

Dessutom kan vindkraftverken ha en skadlig påverkan på fågelbestånd och fladdermöss. Det är ändå relativt ovanligt med direkta kollisioner och erfarenheten av vindkraftverk på land visar att fåglar kan flyga runt en vindkraftpark som ligger i deras flyttrutt eller flyga mellan vindkraftverken.^[2] Men en följd av detta kan bli en förlust av habitat

Vad gäller klimatet är havsbaserad vindkraft ett sätt att producera el med låga växthusgasutsläpp^[3]. Att bygga havsbaserade vindkraftverk ökar andelen lågutsläppsenergi i elnätet och minskar andelen fossil energi, och då är dess påverkan på klimatet positiv.

I planen har anvisats en yta om cirka 3 500 km2 för den havsbaserade vindkraften. Det genomsnittliga utrymmesbehovet för havsbaserad vindkraft är 5 MW/km2, och då möjliggör de anvisade områdena en energiproduktion om cirka 15,7 GW (WindEuropes vision fram till år 2050 är för Finlands del fastställd till 15 GW)^[4]. Om detta förverkligas kommer det att skapa betydande verksamhetsmöjligheter för den finländska energibranschen. Byggande av havsbaserad vindkraft samt parkernas drift och underhåll kommer ha både direkt och indirekt effekt på sysselsättningen. Byggande av havsbaserad vindkraft kräver mer rent arbetsmässigt än vindkraft på land, vilket kommer att leda till ökad sysselsättning. Rent indirekt påverkar byggandet av havsbaserad vindkraft även hotellbranschen, eftersom byggarbetarna framförallt i inledningsskedet kommer från utlandet, innan kompetensen i Finland ökar.^[5]

För sjöfartsindustrin och utövare inom sjöfarten erbjuder byggandet och driften av havsbaserad vindkraft nya verksamhetsmöjligheter. I finländska företag finns kompetens för byggverksamhet som sker i havet och hur man hanterar isförhållanden. Investeringar i havsbaserad vindkraft stöttar utvecklingen av denna kompetens vilket kan skapa betydande exportmöjligheter. Fundamentlösningar, byggfasen samt drift och serviceverksamhet förutsätter specialutrustning, som branschaktörerna inte i någon större utsträckning har tillgång till sedan tidigare. Hamnarna kommer troligtvis att användas som mellanlager för turbindelar samt som stödhamnar för service- och besättningsfartyg. 

De områden som har anvisats för havsbaserad vindkraft är till arealen omfattande och ligger långt ifrån stamnätets anslutningspunkter. För nyttjandet av den anvisade potentialen är investeringarnas kostnader av stor vikt. Detta påverkas av bland annat energins prisutveckling och precisering av planeringsområdena (havsbottnens kvalitet och djup samt avstånd från stranden).

Under tiden havsbaserade vindkraftsparker är i bruk är konsekvenserna för trafik och logistik små; parkerna placeras långtifrån människors verksamhet och kräver endast lite servicetrafik. Havsplanen inverkar inte på ifall investeringsbesluten riktar sig mot havs- eller landbaserad vindkraft. Investeringarnas inriktning beror på deras tekniskekonomiska lönsamhet. De anvisade områdena beaktar de farleder för sjöfart som är i bruk.

Konsekvenserna av havsbaserade vindkraftverk på människans livsmiljö utgörs av visuella störningar samt buller orsakade av turbinen. Objekt som exponeras för detta kan omfatta strandnära boende, fritidsbostäder, rekreationsområden och båtliv, fastän de områden som i havsplanen anvisats för havsbaserad vindkraft huvudsakligen är placerade långt från bosättning. Även fritidsbåtliv koncentreras oftast till områden med bosättning eller sommarstugor. I planeringen har man beaktat dessa genom att använda en modellering, som beaktar syn- och ljudstörningar samt avstånd till sommarstugor och bosättning. Vindkraftsparkens byggnadsskede kan öka fartygstrafiken i hamnarna, men en normal användning av vindkraftverken har endast en liten påverkan på människornas livsmiljö.

Vindkraftverk påverkar landskapets form, karaktär och kvalitet. Vindkraftverkens visuella påverkan dvs. hur de förändrar landskapsbilden ökar på grund av att vindkraftverken är så stora. Teoretiskt sett anses det maximala synlighetsområdet vara 20–35 km från vindkraftverken. Från det avståndet kan vindkraftverken vid goda väderförhållanden urskiljas med blotta ögat. Utöver den stora visuella förändringen som vindkraftverken orsakar, påverka även landskapets tolerans och värden betydelsen av konsekvenserna på landskapet.^[6] Vindkraftverkens visuella påverkan förstärks av deras rörelse och blinkning. I mörkret förstärks dessutom deras ställning i områden där det inte finns andra ljuskällor. ^[7]

De potentiella områden som i havsplanen anvisats för havsbaserad vindkraft är huvudsakligen placerade ute på öppet hav och delvis i en skivform som blir bredare mot öppet hav. Avstånden från vindkraftverken som ligger närmast kusten till de närmaste öarna eller fastlandets strandområden är huvudsakligen stora och då blir den visuella effekten på landskapet liten. Vindkraftsområdena kan trots detta påverka landskapets karaktär. Förändringen i landskapsbilden som orsakas av vindkraftverk, är vanligtvis mindre i områden som förändrats av mänsklig verksamhet än i områden med låg mänsklig aktivitet^[3]. Synlig och permanent mänsklig aktivitet på öppet hav är tills vidare begränsad och havslandskapet kan likställas med naturlandskap. Placering av havsbaserade vindkraftverk i öppet havslandskap ändrar landskapsbilden från naturlandskap till ett landskap format av människans verksamhet. Detta kan försämra landskapets rekreationsvärde särskilt när man granskar det utifrån naturliga strand- och havsområden. Dessutom kan den förändring i landskapet som vindkraftverken medför , ha lokala negativa konsekvenser på naturturism, å andra sidan kan vindkraftområden vara potentiella industriresmål. Områden som lämpar sig för vindkraft ligger huvudsakligen så långt från landskapsmässigt värdefull skärgård och RKY-objekt att deras konsekvenser för kulturarv är väldigt små.

Potentiella vindkraftverksområden omfattar endast en liten del av Finlands havsområden och huvudsakligen bevaras den öppna landskapsvyn i havsområdena. Även av de här anvisade områdena är det endast möjligt att ta en mindre del i bruk. Placeringen av potentiella vindkraftverksområden varierar mellan havsområdena. I en del områden kan de totala effekterna på landskapsbilden vara betydande, särskilt de sammantagna effekterna av de projekt som planerats och implementerats på fastlandet och de som planerats för havsområdet.

Beträffande kulturarv kan bottenfundament och elöverföringskablar för havsbaserad vindkraft ha skadliga konsekvenser för kulturarvsobjekt på havsbotten samt för kulturmiljöer i skärgården och kusterna. Utökad havsbaserad vindkraft kan öka kunskapen om kulturarvsobjekt under vatten och därigenom främja vårdandet av kulturarv under vatten.

De havsbaserade vindkraftsverken orsakar störningar genom att skapa områden med döda vinklar för de sensorer som producerar luft- och havslägesbilder för Försvarsmakten, vilket kan störa den ständiga luft- och havsövervakningen. Försvarsmakten ska tillfrågas om ett utlåtande om eventuella störningar, gällande de havsbaserade vindkraftsprojekt som nu planeras.^[8]