Norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken

Positiva konsekvenser:

Identifieringen av områden som är betydande för naturens mångfald har en positiv effekt på havsnaturen. En identifiering av värdefulla undervattensnaturtyper ökar kunskapen om dem.  Undervattensnaturvärden som förekommer i det nordliga havsområdet är bland annat fortplantningsområden för fiskar, undervattensnaturtyper och växtlighet samt geologiska formationer. Naturvärdena koncentrerar sig till låga kustvatten och närheten av öar. Viktiga områden finns i Kvarken, kusterna i Mellersta-Österbotten och Norra-Österbotten och längst upp i Bottniska viken. EMMA-områdena samt betydande ekologiska förbindelser, som lyfts fram i havsplaneringen, såsom vandringsrutter samt flyttrutter som beaktats i planen, hjälper till att vid planeringen av marina verksamheter även observera i vanliga fall osynliga men för ekosystemen viktiga värden. Att identifiera vandringsfiskarnas rutter har en positiv effekt på skyddet av fiskbestånd särskilt om den främjar skyddsåtgärderna.

Identifiering av lämpliga områden för deponering av muddringsmassor kan främja den marina miljöns status. Det förutsätter att de deponeringsområden som nu ligger på ur miljöaspekt sämre platser, i framtiden placeras till de i utredningen anvisade platserna.

Planen påverkar inte nuvarande fiskeområden, men identifiering av fiskarnas lek- och yngelområden samt vandringsrutter kan ha en positiv effekt på fiskebestånd och fiskemöjligheter.   I planen har beteckningen som beskriver ekologisk förbindelse för vandringsfiskarnas rutt, anvisats för det långa havsområdet vid Torneälv.

Turismen medför även ökad press på Östersjön och havsnaturen samt skydd och bevarande av kulturarvsobjekten. Identifiering av den betydande potentialen hos turism och kulturarvsobjekt stödjer indirekt skyddsmål för havsnaturen och möjligheten att uppnå en god status.

Området vid Lochteå som har reserverats för försvarets användning, begränsar områdets övriga användning, vilket indirekt skyddar naturvärdena.

Negativa konsekvenser:

Flera möjliga produktionsområden har anvisats för havsbaserad vindkraft inom det norra området. De anvisade områdena är inte i strid med de på kartan anvisade betydelsefulla naturvärdena. Man bör dock uppmärksamma att lokalt sett har havsbaserad vindkraft en negativ inverkan på vattendragen, framförallt under byggnadsfasen. Muddringsbehovet som krävs under byggandet av havsbaserad vindkraft och medföljande konsekvenser, beror på kvaliteten på havsbotten i det område som används (bl.a. eventuellt deponeringsbehov, sprängningar). Bearbetning av områden närmare kusten har större konsekvenser för miljön på grund av att den redan belastade havsnaturen vid kusten då belastas av sediment som frigörs från havsbottnen. Effekterna av serviceåtgärder under driften av den havsbaserade vindkraften beror på deras omfattning (t.ex. läckage av skadliga ämnen). Områden som anvisas för havsbaserad vindkraft är delvis belägna inom fiskeområden, men byggandet kan exempelvis schemaläggas med hänsyn till fiskarnas lektid.

Den funktionella förbindelsen som märkts på kartan från Uleåborg till Karlö, innebär byggande av bro och gångväg. Eftersom projektet redan är i tillståndsfasen, utvärderas i detta sammanhang endast konsekvenserna på Karlö av de ökade verksamheterna som den förbättrade förbindelsen ger möjlighet. En bättre tillgänglighet skapar fler turistverksamheter och främjar rekreationsanvändningen, vilket belastar Karlös känsliga natur.

De ekologiska förbindelser som identifierats i området hänvisar till viktiga lekälvar för vandringsfiskar. Vandringsfiskarnas bestånd har minskat och det är viktigt att värna om fiskbestånden.

Lämpliga områden för vattenbruk har anvisats framförallt i Vasa skärgård, Kvarken och Bottenviken. De allt mildare vintrarna ökar dagvattnet och därigenom näringsbelastningen i havsområdet. Området är särskilt känsligt för effekterna av klimatförändringarna. Vattenbruk ökar näringsbelastningen lokalt.

Den ökande turistbranschen kan ha negativa effekter på havsmiljön om slitage, störningar, avfall och bullernivån ökar. Genom att styra turistströmmarna och att skapa helheter kan man minska de negativa effekterna. För vattnets del är konsekvenserna motstridiga. Rena vatten kan ses som en central förutsättning för att kunna utöva turist- och rekreationsverksamhet. 

De övningar som utförs i det för försvarsmakten reserverade området utanför Lochteå, leder till att tungmetaller och övriga skadliga ämnen samt odetonerad ammunition når havet. I övningarna används även patroner, vars sprängningar orsakar mekanisk skada på havsbotten och stränder. 

Positiva konsekvenser:

Området har goda förutsättningar för byggande av havsbaserad vindkraft särskilt i norra delen av Bottenhavet och på öppna havsområden i Bottenviken. Eftersom havsområdet är så grunt ger det goda förutsättningar för byggandet av kostnadseffektiv havsbaserad vindkraft. Byggande av havsbaserad vindkraft samt användning och underhåll av parkerna har en stor direkt och indirekt effekt på sysselsättningen. Sett till arbetsmängden kräver havsbaserad vindkraft mer än vindkraft på land och då blir även sysselsättningseffekten större. Rent indirekt påverkar byggandet av havsbaserad vindkraft även hotellbranschen, eftersom byggarbetarna framförallt i inledningsskedet kommer från utlandet innan kompetensen i Finland ökar.

För sjöfartsindustrin och utövare inom sjöfarten erbjuder byggandet och driften av havsbaserad vindkraft nya verksamhetsmöjligheter. Fundamentlösningar, byggfasen samt drift och serviceverksamhet förutsätter specialutrustning, som branschaktörerna inte har tillgång till sedan tidigare. Hamnarna kommer troligtvis att användas som mellanlager för turbindelar samt som stödhamnar för service- och besättningstransportfartyg. 

Planen stöder även förverkligandet av den regionala målsättningen genom att heltäckande anvisa sjöfartens områden och hamnar. Att bygga havsbaserad vindkraft kräver stödjepunkter längs kusten (mellanlagring av turbindelar, specialutrustning). De områden som anvisats för den havsbaserade vindkraften ligger huvudsakligen i närheten av områden som anvisats för sjöfart, vilket stöder logistiken. Det ska vara möjligt att åka med stora fartyg i den havsbaserade vindkraftsparken både under byggnads- och underhållsfasen.

I planen hänvisas till den befintliga funktionella förbindelsen Vasa–Umeå, som är Bottniska vikens enda och Europas nordligaste färjeförbindelse som är i trafik året runt. Förbindelsen har en viktig regionalekonomisk inverkan på bägge sidor om sundet. Städerna har grundat ett gemensamt hamnbolag, Kvarken Ports, och målet med detta samarbete är att utveckla hamnarnas ställning inom trafiken på Östersjön.

I takt med klimatförändringarna väntas även Nordostpassagen öppnas för sjöfart. Detta kan leda till stora ökningar i användningen av norra Finlands landsvägar, järnvägar, hamnar och havsfarleder. På plankartan har inte effekten av Nordostpassagens öppnande beaktats, vad gäller tillräckligt med logistiska farleder och hamnar, fastän planen inklusive åtgärderna som definierats på vägkartan (t.ex. farleder har utvecklats för att motsvara ökning av sjöfartsvolymen) stöder förverkligandet av den regionala målbilden bl.a. vad gäller tillgänglighet och genom att omfattande anvisa sjöfartens områden och hamnar. 

Om en ökning av fiskodling lyckas, så stöds den regionala ekonomin genom ökad sysselsättning och användningen av lokala tjänster. Fiskehamnarnas nätverk i det norra havsområdet är omfattande. Både en ökning av fiske och fiskodling stöder livskraften i dessa småhamnar liksom det lokala kulturarvet. En ökning av den inhemska fiskproduktionen stöder även sysselsättning genom hela förädlingskedjan.

Identifiering av potentialen med turism och utveckling av turism, möjliggör en utveckling av tjänster och infrastruktur även för områdets invånare samt ökar välbefinnandet genom att erbjuda nya bisysslor och inkomstkällor (exempelvis ökad nöjesbåt- och kryssningstrafik). En utveckling av planeringsområdets centrala turistområden som en del av det arktiska områdets turism, skapar en betydande potential. 

Negativa konsekvenser:

På plankartan har den havsbaserade vindkraften placerats på öppet hav. Vad beträffar byggandet av havsbaserad vindkraft ska beaktas att kostnaderna ökar ju längre från kusten man befinner sig.  En placering långt från kusten försämrar potentialen med havsbaserad vindkraft på grund av dyra investeringar (bl.a. havskabel och priset på dess installation, områdena långt ute på öppet hav är förmodligen djupare). Isförhållandena har identifierats som regionala särdrag. I nordliga havsområden förekommer exceptionellt problematiska isförhållanden (bl.a. packisområden), vilket begränsar mängden alternativ av tillgängliga kostnadseffektiva fundamentlösningar för havsbaserad vindkraft samt lämplig serviceutrustning. Även driften av en havsbaserad vindkraftspark försvåras under problematiska isförhållanden, vilket har en direkt effekt på den förväntade energiproduktionen och ekonomiska lönsamheten.

Positiva konsekvenser:

Möjliggörande av havsbaserad vindkraft i planeringsområdet stöder produktionsmöjligheterna av förnybar energi och globalt sett hjälper den att bekämpa klimatförändringarna.

I planen har man anvisat ett fiskeområde vid Torneå. På området finns en konflikt mellan havsfiske och älvfiske. Torneälven nämns som en viktig plats för turistfiske. Med planen påverkar man inte de juridiska begränsningarna för fiske på havsområdet eller i älvarna. Beteckningen förbindelsebehov för vandringsfisk beskriver ändå de ekologiska förbindelsernas betydelse. Identifieringen av den kan betjäna funktionernas samordningsmål samt den regionala målbilden för att skydda verksamhetsförutsättningarna för kustfiske.

Som kärnområden i skärgården har man i planen angivit Kvarkens skärgård, Larsmo skärgård samt Karlö. Dessa anses ha positiva samhällskonsekvenser, eftersom man genom att identifiera skärgårdens potential stöder skärgårdskulturen, skärgårdens tillgänglighet samt utövandet av havsnäringar.

I planen har man för norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken, presenterat en turism- och rekreationsförbindelse till norra Bottenviken, och lyft fram den stora potentialen med Bottenvikens nationalpark samt turismen vid Kemi-Torneås kust. Som betydande turism- och rekreationsområden har man märkt ut Karlö och Kvarken, som i planen även är områden med betydande naturvärden vid sidan av Kvarkens skärgård. Kvarkens skärgård är ett av Unescos världsarvsobjekt, och det enda området i Finland som skyddas baserat på dess naturvärde. Tillsammans med Sveriges Höga Kusten formar Kvarkens världsarvsområde en helhet som manifesterar landhöjningen. Planen stöder en heltäckande utveckling av dessa områden och en förbättrad tillgänglighet. 

Kvarkens världsarvsområde presenteras i planen som det största kulturarvsobjektet i havsområdet. Att heltäckande identifiera och värna om kulturvärdena stärker kulturvärdesområdena som attraktiva objekt, vilket för sin del främjar områdenas livskraft samt rekreations- och turismanvändning, samt styr resurserna till underhåll och utveckling av kulturvärdeshelheterna. Turismen kan lokalt utgöra en stor del av områdets näringar och då är konsekvenserna betydande.

Området vid Lochteå som reserverats åt försvarsmakten stöder försvarets verksamhetsförutsättningar.

Negativa konsekvenser:

En betydande mängd områden som är viktiga för havsmiljöns och -naturens mångfald har anvisats på det norra planområdet. Gällande användningen av kust- och havsområden uppstår motstridigheter och överlappande verksamheter särskilt i Vasa skärgård, Lochteå, Uleåborg, Kemi och Torneå.

Områden som anvisats för energiproduktion ligger på ett sådant avstånd (min. 10 km) från kusten och skärgården att inte den havsbaserade vindkraften kan orsaka några större störningar för varken de permanent boende eller säsongsboende. Skadliga konsekvenser kan dock uppkomma om den havsbaserade vindkraften börjar genomföras i stor skala såväl på land som till havs. Genom att skapa ett tillräckligt avstånd till kusten och öarna kan man hantera förändringen i sin helhet. I norra Bottenviken sträcker sig de potentiella områdena för havsbaserad vindkraft i riktning mot öppet hav och då blir störningarna i landskapet mindre. De havsbaserade vindkraftverken orsakar störningar genom att skapa områden med döda vinklar för de sensorer som producerar luft- och havslägesbilder för Försvarsmakten, vilket kan förhindra en oavbruten övervakning av luften och vattnet.

Ett potentiellt område för havsbaserad vindkraft som har anvisats utanför Närpes, är placerat till söder om Kvarkens världsarvs  kulturvärdeshelhet så att avståndet till de närmaste öarna som ingår områdeshelheten underskrider 10 km. Även det för havsbaserad vindkraft potentiella området sydväst om Karlö sträcker sig som närmast cirka 10 km från Karlö.  Om vindkraftsområdena förverkligas kan de ha eventuella negativa konsekvenser för kulturvärdeshelheternas karaktär och kvalitet. Graden av de här områdenas eventuella konsekvenser bör granskas i den fortsatta planeringen.

Klagomålen i samband med miljötillstånd för fiskodling upplevs fiskodlingen som störande för landskapet, framförallt om de syns från stugstränder och båtområden.