Ekosystemansatsen

Ekosystemansatsen är ett holistiskt sätt att planera användningen och förvaltningen utifrån principen att människan är en väsentlig del av naturen och påverkar dess funktion.

• 1992: Ekosystemansatsen lyfts fram i konventionen om biologisk mångfald.

• 1998: Finland åtar sig att följa Malawiprinciperna, som beskriver ekosystemperspektivet på planeringen av havs- och landområden.

• 2002: Handlingsplanen från toppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg främjar bred implementering och utveckling av ekosystemansatsen.

• 2003: Kommissionerna för skydd av Östersjön (HELCOM) och Nordöstra Atlanten (OSPAR) gör en deklaration som stöder tillämpning av ekosystemansatsen i havsrelaterat beslutsfattande för att kunna hantera konsekvenserna av mänsklig verksamhet i marin miljö på ett hållbart sätt.

• 2007: HELCOM:s handlingsplan för Östersjön utgår från att ekosystemansatsen tillämpas på all mänsklig verksamhet och nämner särskilt havsplanering och fiske.

• 2008: Direktivet om en marin strategi anger att ekosystemansatsen ska tillämpas i syfte att uppnå god status i den marina miljön.

• 2014: Krav på tillämpning av ekosystemansatsen när medlemsstaterna bereder havsplaner inkluderas i EU:s havsplaneringsdirektiv.

• 2015: FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling, Agenda 2030, identifierar ekosystemansatsen som ett sätt för hållbar användning av haven och deras naturresurser. 

• 2016: HELCOM-VASAB-arbetsgruppen identifierar nio principer för havsplanering som sker med tillämpning av ekosystemansatsen och som bör tillämpas i Östersjöländernas havsplanering.

• 2016–2017: Baltic Scope-projektet granskar hur ekosystemansatsen tillämpas inom det internationella samarbetet i Östersjöområdet.

• 2018–2019: Pan Baltic Scope-projektet fortsätter Östersjöländernas samarbete för tillämpning av ekosystemansatsen i de nationella sammanhangen.

• 2020: I Finlands havsplaneringsprocess bereds en utredning om tillämpning av ekosystemansatsen vid utarbetandet av havsplaner. Där granskas metoderna, genomförandet och behoven vid tillämpning av ekosystemansatsen i en finländsk kontext.

Då ekosystemansatsen tillämpas utgår havsplaneringen från mål kopplade till havsmiljöns tillstånd. Målen sätter tillväxtgränserna för verksamheter i havsområdena och genom att dessa beaktas säkerställs de havsrelaterade verksamheternas hållbarhet. Planeringen sker på lämplig nivå, steg för steg, så att ekosystemhänsynen säkerställs i alla faser av processen.

För att mildra miljökonsekvenserna bedöms samspelet mellan branscherna och miljön samt mellan branscherna. Detta innebär en övergripande förståelse av hur det socioekonomiska systemet fungerar och att synsättet tillämpas i alla faser av planeringsprocessen. Därför används bästa tillgängliga faktaunderlag om havsmiljön och dess belastningar vid bedömningarna. Det är viktigt att intressenterna inkluderas för att skapa ett tillräckligt faktaunderlag, säkerställa transparensen, kommunicera osäkerheter och mildra intressekonflikter mellan branscher. När man beräknar värdet på de ekosystemtjänster som tryggas genom planeringen blir det lättare att motivera lösningarna.