Energi
Vision 2030
Vi främjar övergången till ett koldioxidsnålt samhälle genom att öka produktionen av havsbaserad vindkraft. På havsområden kan energi produceras kostnadseffektivt med beaktande av en hållbar utveckling och framtid.
Beskrivning
Havsbaserad vindkraft
Förhållandena i Östersjön är gynnsamma för vindkraft, eftersom havsområdena är grunda, kusten är nära och anslutningen till elnätet finns inom skäligt avstånd (Finska vindkraftföreningen 2015). Utöver kraftverken behövs det till havs och på land elöverföringskablar, understationer och annan eventuell infrastruktur. Underhållet av kraftverken och den anslutna infrastrukturen förutsätter upprepade underhållsbesök (Jääskeläinen m.fl. 2012).
Havsbaserade vindkraftsparker grundläggs på havsbotten eller konstgjorda öar eller eventuellt rentav på flytande fundament. Ett bottenbaserat kraftverk placeras på maximalt 40 meters djup. Av de två finländska havsvindparkerna är den ena grundlagd på havsbottnen och den andra på konstgjorda öar. Flera projekt är på gång (Finska vindkraftföreningen 2019).
Förutsättningar för verksamheten är förutom vindförhållandena anslutningar till elnätet, en infrastruktur som stöder byggande och underhåll, grundläggningsförhållandena samt att det hittas områden som är lämpade för verksamheten (MM 2012, 2017). Andra markanvändningsformer, såsom försvarsmaktens behov, tryggandet av naturvärden samt eventuella landsskapsskador, begränsar utplaceringen av vindkraftverk. Det övergripande målet är att placera kraftverken i första hand koncentrerat för att minimera de negativa konsekvenserna (De riksomfattande målen för områdesanvändningen).
Det är dyrare att bygga havsbaserad vindkraft, men tack vare de bättre vindförhållandena producerar den mer elektricitet än motsvarande landbaserade kraftverk (MM 2017). Planering och byggande förutsätter att man noggrant beaktar väderförhållandena vintertid samt havsbottnen (Finska vindkraftföreningen 2015). De finländska isförhållandena kräver dessutom särskilda tekniska lösningar vad gäller de havsbaserade kraftverkens konstruktioner.
Övriga energikällor
Man kan använda havsvatten vid produktionen av värme- och kylenergi. Kärnkraftverken utnyttjar exempelvis havsvatten för kylning, varefter det uppvärmda vattnet återvänder till kylbassänger och havet (MM 2017). Enskilda fastigheter kan också utnyttja vattenområden som värmekälla. Detta testades på bostadsmässan i Sunnnanvik i Vasa, där ett lågenerginätverk som utnyttjar värmet i sedimentet på havsbottnen producerar värme- och kylenergi för 42 småhus (MM 2017).
Vägkarta
Byggandet av havsbaserad vindkraft beaktas smidigt i områdesplaneringen
- – I områdesplaneringen bereder man sig för byggande av havsbaserad vindkraft i stor skala på 2020-talet
- – Man identifierar havsvindsenergiområdenas behov och utvecklar även andra förutsättningar för byggandet av havsbaserad vindkraft (inkl. hamnar, underhåll, logistiska punkter)
- – På längre sikt utreder man och bereder sig för utnyttjande av alternativa energiproduktionsmetoder som sker till sjöss (inkl. våg- och solenergi)
Byggandet av havsbaserad vindkraft stöds genom att utveckla stamnätet
– I planeringen av stamnätet bereder man sig för anslutningen av produktionen av havsbaserad vindkraft till nätet
– Man för diskussion i anslutning till utvecklingen och utvidgningen av stamnätet
– Är stamnätet i företagens eller statens ägo och hur täcks de kostnader som ansluter sig till utvidgningen?
– Man letar efter fungerande verksamhetsmodeller från andra länder för utvecklingen av stamnätet
Den havsbaserade vindkraften lokaliseras till de områden som är bäst lämpade för den
– Man anvisar de områden som är bäst lämpade för havsbaserad vindkraft i landskapsplanerna (inkl. vindförhållanden, infra samt gynnsamma is- och vågförhållanden)
– Man beaktar alltid effekten på den maritima miljöns och ekosystemets tillstånd i planeringen.
– Man undersöker den havsbaserade vindkraftens undervattenseffekter samt effekterna på ekosystemet av det buller som byggandet föranleder
Samarbetet och dialogen mellan olika aktörer ökar
– Man ökar dialogen mellan staten, landskapen, kommunerna samt vindkraftsaktörerna
– Man upprätthåller en nära dialog med försvarsmakten för att sammanjämka intressena
– Man öppnar planeringsförfarandena för att göra processen kring byggandet av havsbaserad vindkraft klarare
– Man ökar det internationella samarbetet i havsvindskraftsprojekt i stor skala
– Man längre sikt bereder man sig för att utvidga det internationella samarbetet även till gemensamma havsbaserade vindkraftparker
De politiska beslutsfattarna har erkänt den havsbaserade vindkraftens viktiga roll med tanke på målen för Finlands koldioxidneutralitet
– Man ställer upp ambitiösa mål för havsvindkraften och nationella riklinjer för den havsbaserade vindkraften
– Man utvecklar statens roll som aktiv uthyrare av havsområdet
Investeringsmiljön för havsbaserad vindkraft har utvecklats i enattraktivare riktning
– Man strävar till att öka de statliga stödåtgärderna för att starta byggandet av havsbaserad vindkraft i Finland (framtidsinvestering och stöd under brytningsskedet)
– Man gör byggandet och planeringen av havsbaserade vindkraftparker smidigare.
Bakgrundsinformation
Synergier och motsägelser
Ekosystemtjänster
Energibranschen utnyttjar främst produktion av energi som alstras av havsekosystemet, och som baseras på abiotiska faktorer i havsekosystemet, såsom sol, vind, vågor eller tidvattensskillnader.
Övriga energikällor
– Havsvatten utnyttjas alltmer som källa för värme- och kylenergi och teknologin i anslutning härtill utvecklas. Havsvatten kan användas exempelvis som värmekälla för värmepumpar i kraftverk samt i säsongslager, i vilka värmet i vatten som lagrats på sommaren kan användas på vintern.
– Havsvatten används också fortsättningsvis för kylning i kraftverk. Kondensvattnets värmeenergi utnyttjas och det leds i allt mindre utsträckning som sådant tillbaka till havet.
– Den potential som ansluter sig till vågkraften och havsbiomassorna utreds och testas.
(B42, B11, B21)
Utvecklingsriktningar
Havsbaserad vindkraft
– Produktionen av havsbaserad vindkraft och dess roll som en del av energisystemet ökar. En grundläggande förutsättning är att stamnätet och överföringsförbindelserna utvecklas såväl nationellt som internationellt.
– De havsbaserade vindkraftsparkerna ligger i huvudsak på öppna havet, där områdesreserveringarna är större och miljö- och landskapsolägenheterna lindrigare. Placeringen förutsätter dock samordning bland annat med flyttfåglarnas sträckleder.
– När teknologin utvecklas kan kraftverken placeras djupare och man kan också beakta isförhållandena bättre. I och med att de flytande kraftverken utvecklas, kan vindelektricitet produceras på djupare havsområden.
– Produktionen av havsbaserad vindkraft koncentreras till områden som ligger i närheten av aktiva hamnar, eftersom såväl byggandet och resningen som underhållet kräver regelbundna underhållsbesök. Förutom kraftverken finns det till havs och på land elöverföringskablar, understationer och annan infrastruktur.
– En ökad kunskapsbas om havsnaturens värden och var de är belägna hjälper att styra placeringen av kraftverken till mindre känsliga områden. Konstgjorda rev som byggts i anslutning till vindkraftsparkerna skapar levnadsförhållanden för arter med utnyttjande bl.a. av fiskyngelproduktion.
– Den havsbaserade vindkraften har synergier i synnerhet med sjöfartsindustrin och den maritima logistiken (byggande av fartyg för montering och resning av kraftverk). Möjligheterna att kombinera kraftverksområden med vattenbruk utreds också.
– Försvarsmaktens behov begränsar utbyggandet av vindkraften, men funktionerna kan sammanjämkas bl.a. med hjälp av att teknologin utvecklas.
(B42, B11, B21)