Maritim logistik
Vision 2030
Den maritima logistiken är globalt konkurrenskraftig, säker och hållbar.
Beskrivning
Maritim logistik
Den maritima logistiken innefattar all sjöfart och de havsfarleder, färjleder, ankringsområden samt hamnar som ansluter sig till dem och delvis de landtransportleder som leder till dem.
Av Finlands export och import sköts ca 80 % sjövägen. Den totala sjöfraktmängden är störst på Finska viken. Passagerartrafiken är också koncentrerad till Finska viken. Av de 36 hamnarna längs den finska kusten är Helsingfors, Åbo och Mariehamn de största med avseende på antalet passagerare (Leino m.fl. 2018).
Farledernas och hamnarnas logistiska nät sträcker sig från öppna havet till kusten och sammanknyts med det trafiksystem som bildas av alla trafikformer. Säkra och fungerande farleder gör det möjligt för trafik och frakt att färdas samt skapar en grund för övriga näringar såsom turism och fiske.
Isbrytningen är en central del av underhållet av farlederna. Dessutom hör muddring och deponering av muddringsmassor till byggandet och underhållet av farleder (MM 2017).
Hamnar
Hamnarna är en grundläggande del av den maritima logistiken. De centrala exporthamnarna är logistiska knutpunkter, till vilkas funktioner hör bl.a. lastning och lossning av fartyg, bogsering och isbrytning samt passagerartjänster. Rederierna är även en del av hamnekosystemet (Leino m.fl. 2018). Utvecklingen av hamnarna omfattar till exempel byggande av hamnplaner och kajer.
Hamnområdets omfattning varierar och är ca 1–15 kilometer från kusten ut på havet. Byggandet och underhållet av havsfarleder och hamnar kräver återkommande muddrings- och deponeringsåtgärder, eftersom säkra, tillförlitliga och smidiga farleder, hamnar och logistiska anslutningar samt materiel utgör en grund för verksamheten. Till de grundläggande förutsättningarna för en tillförlitlig trafik året runt och försörjningsberedskapen hör bl.a. isbrytning, lotsning, hamnfunktioner och landtransportnätets framkomlighet (Kommunikationsministeriet 2014). En allmän verksamhetsförutsättning för en konjunkturberoende bransch är en gynnsam ekonomisk situation.
Kontrollen av utsläpp samt andra skadliga miljöeffekter (t.ex. invasiva arter) på ett känsligt havsområde ställer hårda krav på sjötrafiken. En miljöutmaning för utvecklingen av havsfarleder och hamnområden är också placeringen av den jord som muddras och deponeras (MM 2017). Minimeringen av risken för olyckor styr också i hög grad verksamheterna i branschen.
Vägkarta
- Farlederna utvecklats för att svara mot ökningen av sjöfartens volym
- – Man bereder sig för att sjöfartens volym ökar
– Man utvecklar farleder för att betjäna den ökande sjöfarten bättre
– Man beaktar att farledernas behov av underhåll ökar
– Man utnyttjar i mån av möjlighet muddringsmassor i deponeringen samt i andra branscher (inkl. fågelskär, konstgjorda öar för vindkraft, utvinningsindustri)
– Man beaktar utvecklingen av TEN-T -nätverket
– Hållbar planering och byggnation av tunneln Helsingfors-Tallinn - Man har på ett lyckat sätt tillmötesgått hamnarnas ändrade områdesbehov
- – Man bereder sig för att hamnarna centreras och minskar i antal
- – Man utvecklar de logistiska landförbindelserna
- – Man beaktar hamnarnas ökande utrymmesbehov
– Man förbättrar hamnarnas avfallshantering - Upprätthållandet av infrastrukturen i anslutning till småbåtstrafiken möjliggör att verksamheten utvecklas – Man analyserar småbåtstrafikens behov separat från den övriga maritima logistiken och tryggar verksamhetsförutsättningarna– Man beaktar de ändrade isförhållandena och en eventuell förlängning av båtsäsongen
– Man förbättrar småbåtshamnarnas möjligheter till återvinningFinland är en föregångare i omvälvningen inom sjöfarten
– Man förbereder sig i fråga om farleds- och hamnfunktionerna för en elektrifierad och autonom sjöfart samt hamnverksamhet– Man möjliggör testning av nya teknologier på havsområdena
– Man bereder sig för digital utmärkning av farlederna
Man har skapat en fungerande dialog med naturskyddsaktörerna
– Man fastställer de medel branschen har att tillgå för att återställa och kompensera i samband med infrastrukturprojekt
– Man utreder och lindrar sjöfartens effekter på känsliga områden
Den maritima logistiken betjänar den växande turistsektorn
– Man höjer huvudfarledernas servicenivå för att trygga förutsättningarna för turism (stora passagerarfartyg behöver egna kajer och faciliteter)
– Man analyserar vinterfarledernas möjligheter för att möjliggöra året-runt-turism i skärgården
Den maritima logistiken fungerar tryggt under myndigheternas övervakning
– Man drar försorg om sjöfartens säkerhet och tryggar myndigheternas verksamhetsförutsättningar (även i krissituationer)
– Man framhäver myndighetsövervakningens betydelse (inkl. förebyggande och bekämpning av oljebekämpningsolyckor)
Bakgrundsinformation
Synergier och motsägelser
Ekosystemtjänster
Verksamhetsområdet maritim logistik utnyttjar havet/det marina ekosystemet i första hand som passageunderlag. För passagerartrafiken är även det marina ekosystemets tillstånd och kulturella tjänster såsom upplevelser och havslandskap viktiga.
De utnyttjade ekosystemtjänsternas tillgänglighet påverkas av havsvattenståndet, landhöjningen (muddring av farlederna) samt fungerande underhålls- och regleringstjänster.
Utvecklingsriktningar
– Den maritima logistiken blir ett allt viktigare verksamhetsområde när trafikmängderna ökar speciellt i södra Finland. Verksamhetsområdet påverkas bl.a. av hur teknologin och digitaliseringen utvecklas.
– Fartygens storlek ökar sannolikt, vilket förutsätter att havsfarleder och hamnar utvidgas och fördjupas vilket därmed också ökar muddrings- och deponeringsåtgärderna.
– Automatiseringen, dataöverföringen och digitaliseringen ökar. Farleder och fartyg kommunicerar med varandra och trafikledningen är alltmer automatiserad. Det behövs dock fortfarande personal för styrning av fartygen.
– Hamnarna koncentreras, deras roll förstärks och tillhandhållandet av tjänster ökar. Hamnområdena blir större och automatiseringen och robotiseringen av deras funktioner, såsom hanteringen av frakt, utvecklas. Artificiell intelligens och trådlös överföring möjliggör sänkta kostnader. Små hamnar kan eventuellt specialisera sig eller omvandlas till turisthamnar.
– Fartygens utsläppskrav återspeglas bl.a. på användningen av bränslen och byggandet av nya fartyg bl.a. vad gäller utformningen av skrovet och propellertekniken. Hanteringen av avlopps- och ballastvatten förbättras. Dessutom beaktas den cirkulära ekonomin bättre genom att satsa på underhållet av fartygen och återanvändningen av material.
– På grund av den växande sjöfarten ökar trycket på miljön och behovet av samordning med övriga verksamhetsområden och marina ekosystem ökar. Man strävar efter att reducera de olägenheter muddringen orsakar med hjälp av bättre planering. Jordmassorna kan utnyttjas bl.a. för att skapa fågelskär eller konstgjorda öar som lämpar sig för vindkraft.
– Den ökande trafiken kan öka riskerna för olyckor.
– I och med klimatförändringen blir den isfria perioden längre och behovet av isbrytning minskar.
– Sjöfarten möjliggör turism på havsområdet. Servicenivån på huvudlederna förbättras och det behövs också naturliga hamnar. Vinterturismen kan främjas i skärgården genom att uppmärksamma utbudet på vinterfarleder och underhållet av dem.
– En eventuell tunnel Helsingfors-Tallinn påverkar den maritima logistiken.