Planeringsprocessen

Planeringsfaser

Havsplaneringsprocessen hade fem olika faser: start, specifikation och faktainsamling, planering, godkännande och rapportering.

När planeringsprocessen startade efter att den nationella lagstiftningen trätt i kraft 2016 enades man om planeringssätten och samlade tidigare fakta som stöd för havsplaneringen. En utredning om havsplaneringen i Finland (Merialueiden suunnittelu Suomessa – nykytilanne ja kehittämishaasteita) gav en översikt av planeringsläget i havsområdena. I en utredning om utgångspunkterna (Merialuesuunnittelun lähtökohtia) granskades nuvarande användning av havsområdet, framtida behov samt befintligt faktaunderlag om havsmiljön, havsnäringarna och havsplaneringen.

I specifikations- och faktainsamlingsfasen skapades en lägesbild som planeringsunderlag. Havsmiljöns ekologiska tillstånd har kartlagts i utredningen Havsmiljöns tillstånd i Finland 2018, Finlands miljöcentrals Zonation-analys av havsområdet och programmet för inventering av undervattensnaturens mångfald (VELMU) och Finlands ekologiskt betydelsefulla marina undervattensmiljöer (EMMA). Det togs fram rapporter om särdragen i Finska viken, Skärgårdshavet och Bottenhavets södra del samt Norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Med hjälp av dem skapades en bild av havsområdenas särdrag, ekologiska status, planläge och havsrelaterade branscher. Planeringsområdenas profil i den blå ekonomin togs fram och man kartlade befintliga strategiska mål för den blå ekonomin på internationell, nationell och regional nivå. En utredning om lägesbilden 2018 (Sinisen talouden tilannekuva) kartlade olika sektorers strategiska framtidslinjer i Östersjöområdet samt regionala styrkor och utvecklingsbehov med avseende på blå tillväxt.

Lägesbilden kompletterades med särskilda utredningar om havets kulturarv, kuststränder och muddringsmassor (Merellisen kulttuuriperinnön tilannekuvaus, Suomen merenrannikon rakennetut ja rakentamattomat rannat, Ruoppausmassojen kestävät läjitysvaihtoehdot, Merialuesuunnitelman vyöhykkeet, saaristo-merkinnän alueet ja YKR-data).

När lägesbilderna hade tagits fram kom själva planeringsfasen i gång våren 2018 med scenarier för havsområdena 2050, där man bedömde de blå sektorernas potentiella utveckling och hur den påverkar havsmiljöns tillstånd. Granskningen av scenarierna resulterade i tre alternativa framtidsbilder som underlag för havsplanernas målbild samt i beredskapsplaner för planeringen med syftet att stödja hållbar tillväxt i havsområdena.

Ett samråd om lägesbilden och scenarierna genomfördes elektroniskt 10.4 – 10.5.2019.

Efter granskningen av scenarierna fortsatte planeringsfasen hösten 2019 med visionerna och målen. Under en period med interaktivt intressentsamarbete togs det fram en riksomfattande vision om hållbar användning 2050 samt områdesvisa utvecklingsbilder och branschspecifika vägkartor för 2030. Interaktionen förstärktes genom nationella och regionala tematräffar för olika branscher där man mötte 120 personer.

Beredningen av havsplanens skriftliga och kartbaserade avsnitt påbörjades samtidigt som arbetet med visionerna och målen. Rapporten Konsekvensbedömning av havsplanerna och utredningen om tillämpning av ekosystemansatsen vid upprättandet av havsplaner bereddes i havsplanernas utkastfas.

Ett samråd om planförslagen genomfördes elektroniskt 17.5-18.6.2020. Totalt inkom 87 yttranden och 54 allmänna responssvar. Havsplanerna färdigställdes för beslutsfattandet utifrån den mottagna responsen hösten 2020. Samtidigt bereddes en monitorerings- och evalueringsmodell för havsplaneringen. Kustlandskapsförbundens landskapsfullmäktige godkände havsplanerna i november–december 2020.

Samverkansprocess

Havsplaneringens koordinationsgrupp består av företrädare för landskapsförbunden och miljöministeriet, dvs. de som ansvarar för upprättandet av planen. Koordinationsgruppen ser till att planerna upprättas i samverkan och samordnas.

Planeringsprocessen har byggt på delaktighet – processen har involverat ministerier, regionala miljömyndigheter (NTM-centralerna), kommuner och städer, nationellt verksamma ämbetsverk, inrättningar och forskningsinstitut, havs- och kustrelaterade näringar samt olika branschers intresseorganisationer, förbund och föreningar, enskilda expert- och forskningsinstitut, hamnar, museer, universitet och andra högskolor.

Havsplaneringens samarbetsnätverk har varit en informationskanal dit alla intresserade kunnat ansluta sig via webbplatsen havsplanering.fi. Då planen färdigställdes ingick 380 personer i samarbetsnätverket, som fått information via regelbundna nyhetsbrev.

I start-, faktainsamlings- och planeringsfaserna diskuterade intressenterna bl.a. havsplaneringsteman, planens innehåll och presentationssätt samt själva planeringsprocessen. Detta ledde till ett samförstånd om hur man ska planera och vad planen ska innehålla. Utifrån workshopparna utarbetades en interaktionsplan, som gav en övergripande bild av havsplaneringen samt intressenternas och medborgarnas påverkansmöjligheter.

Framtidsscenarier, visioner, målbilder och vägkartor togs fram tillsammans med intressenterna. I scenariefasen samlades samarbetsnätverket till riksomfattande och regionala workshoppar. Hösten 2019 togs det fram en vision om hållbar användning av havsområdet samt områdesvisa målbilder och branschspecifika vägkartor. Dessutom anordnades temaspecifika regionala och nationella diskussionsmöten. Intressenterna hade även möjlighet att använda en digital plattform för arbetet med scenarier och visioner samt ge synpunkter på planutkasten. Ett samråd om lägesbilden och scenariearbetet genomfördes våren 2019 och om visionsarbetet, planutkastet och konsekvensbedömningen våren 2020.

Under havsplaneringsprocessen anordnade miljöministeriet tillsammans med koordinationsgruppen flera nationella aktualitetsmöten och nationella workshoppar åren 2016–2020. Landskapsförbunden anordnade tiotals regionala workshoppar och informerade regelbundet landskapsstyrelser och -fullmäktige om hur havsplaneringen framskrider.

Information om planeringsfaserna och slutförandet av planeringen gavs på havsplanering.fi och i sociala medier. Planeringsmaterialet liksom en digital version av den godkända planen fanns tillgängliga på www.havsplanering.fi. Information om havsplaneringen gavs även på landskapsförbundens och miljöministeriets webbplatser.

Under planeringsprocessen har det bedrivits ett tätt samarbete med andra Östersjöländer för samordning av havsplanerna. Särskilda konsultationsmöten anordnades vid två tillfällen under planeringen, 2018 och 2020. Dessutom har man samarbetat i olika projekt där landskapsförbund deltagit. Finlands arbete med havsplaneringen har presenterats vid flera internationella evenemang och ett internationellt samråd om planutkasten genomfördes våren 2020.