Områdesbeskrivning
ENERGI
Då områdets landvindkraftskapacitet är i användning och energipriserna stiger ökar intresset för havsvindkraft. Havsvindkraft byggs i Skärgårdshavet och i Bottenhavets södra del, även om skyddsvärden får mindre uppmärksamhet. Områdets fördel vid byggande av havsvindkraft är det grunda djupet. Havsvindkraft placeras i Bottenhavet utanför Björneborg och Raumo och glest från Nystad till Björneborg, kanske också utanför Sastmola. Markinnehavet övergår allt mer till storföretag, vilket i detta område kan innebära ett intresse hos sjöfartsindustriföretagen att köpa landområden längs med kusten.
SJÖTRANSPORTER OCH -INDUSTRI
I havsområdet ses både autonoma och traditionella fartyg, vilket ökar kontrollen av sjötransporter. Området vid Skärgårdshavet drar nytta av nya fjärrkontrollcentraler, eftersom det finns en stor kompetens och utbildning inom sjöfart i området. Å andra sidan är området utmanande för sjöfarten med tanke på automatiserade sjötransporter. Sjöfartsindustrin och nya lösningar inom sjötransporter medför mycket livskraft till området och i och med högskoleutbildningen inom branschen blir området internationellt erkänt som ett centrum för blå teknologi och modern sjöfart. Minskningen av istäcket ökar antalet fartyg som trafikerar i området och i framtiden är det möjligt för fartyg att trafikera utan isklass och med mindre motorer, vilket ger upphov till mindre utsläpp. I och med den ökade sjötrafiken växer även olycksrisken i skärgården. Hamnar slås ihop och en del överförs till utländsk ägo.
HAVSMILJÖNS TILLSTÅND
Klimatförändringens effekter i området är betydande. Torrperioder och avrinningar under regnperioden ökar. Jordbrukets effekter på skärgården ökar. Förstörelsen av havsmiljön fortsätter och särskilt försämras havsbottnens tillstånd. Bottnen är full av fintrådiga alger och den största delen av bottnen är död.
FISKE OCH VATTENBRUK
En eventuell avveckling av kvotregleringssystemet som sker på företagens villkor hotar ett hållbart fiske av fiskbestånd. Företagens perspektiv om en maximering av avkastning på lång sikt styr utnyttjandet av fiskresurserna. Logistiken utvecklas och produktionsvolymerna växer i och med att storföretagen främjar detta, vilket möjliggör lansering av nya fiskbaserade produkter genom lokalt universitetssamarbete. Kompetensen vid Åbo universitet stöder utvecklingen av produkter med högt mervärde (såsom användningen av alger till biobränslen). I Skärgårdshavet används vattenbrukets potential redan i stor omfattning, så fokus flyttas till södra Bottenhavet och stora odlingsenheter. Vattenbruksanläggningarna i området väcker intresse hos utländska investerare. Kustens betydelse med tanke på näringsgrenar minskar, vilket försämrar den regionala ekonomin.
TURISM OCH REKREATIONSÄNDAMÅL
(inkl. kulturarv)
Bevarande av kulturarvet i skärgården och traditionella näringar är hotade. Turisterna åker på stora kryssningar som knappt är till nytta för hamnarna i skärgården eller turismföretagandet. Massturismen koncentreras till några lätt tillgängliga resmål (till exempel Örö och Utö). Dessutom skapas ”konstgjorda” resmål. Andra sätt att använda havsområdet begränsar turismen. Den permanenta befolkningen minskar i skärgården, vilket ytterligare försämrar serviceutbudet. Å andra sidan växer städernas livskraft och attraktionskraft i Östersjöregionen, vilket erbjuder möjligheter bland annat för den närliggande skärgården i Åbo. Även andra städer är intressanta med tanke på kulturarv (till exempel Raumo), men förutsättningen är goda trafikförbindelser – antingen med kryssningsresor eller på land. Å andra sidan åker människor på grund av aktivismturism till skärgården för att utföra olika slags naturvårdsarbeten.
Risker och möjligheter
Skärgårdshavet och Bottenhavets södra del
HAVETS EKOLOGISKA TILLSTÅND
Risker är bland annat nackdelar som gäller utnyttjande av mineraler, för stor kapitalstyrning, ökad kryssningsturism, risk för oljeolycka, ökningen av bifångster, avskaffning av naturskyddsområden, belastande verksamhet som ökar på fastlandet, trycket från fiskodling särskilt i Bottenhavet
Möjligheter är bland annat miljöföretagande, nya lösningar för den cirkulära ekonomin, Cleantech
Att särskilt observera i havsplaneringen: I den mån det är möjligt ska företagens och områdenas intressen samordnas, centralt är god dialog
HÅLLBAR TILLVÄXT AV DEN BLÅ EKONOMIN
Risker är bland annat beslut som fattas långt borta, korruption, långsiktig ekonomisk verksamhet och att nyttan försvinner från området, sjötrafikens risker, verksamhetens enhetsstorlek växer (riskernas omfattning)
Möjligheter är bland annat storföretagens investeringar i Finland, kryssningsturism, ökningen av turism till exempel i Raumo- och Björneborgsregionen samt Skärgårdshavet, autonom trafik, utvecklingen av logistiktjänster, nya ekonomiska sätt att använda blågröna alger, företagens verksamhet som gäller samhällsansvar
Att särskilt observera i havsplaneringen: Samordningens roll lyfts fram, stora kapital och nya teknologier möjliggör lösningar
MÄNNISKORS VÄLBEFINNANDE OCH DELAKTIGHET
Risker är bland annat polarisering av områden, sämre möjligheter att delta, minskning av service i perifera områden, avfolkning i skärgården (effekter på kulturmiljön), förorening av området (hälsoeffekter)
Möjligheter är bland annat nya arbetsplatser till exempel inom turism i området kring Raumo och Björneborg samt vid Skärgårdshavet
Att särskilt observera i havsplaneringen: Stärkande av delaktighet och styrning av markanvändningen har en mycket central roll
