Dans med storföretag
Riksomfattande beskrivning
SAMHÄLLET OCH POLITIK
De globala handelsflödena koncentreras och regleringen avvecklas i en marknadsliberal EU. Internationella storföretag investerar i Finland till exempel i logistik och datacenter under vatten. Företagens och städernas intressen styr utvecklingen mer än statsmakten och det är svårt att hitta en gemensam politisk vilja. Förutom matproduktion utnyttjas havsområden också särskilt som råmaterial för produkter med högt mervärde för företagens behov. En stor efterfrågan på resurser leder till att utvinningssektorn utvidgas till Östersjön, särskilt till Skärgårdshavet (till exempel batteriteknologi, läkemedelsindustrin). Man får till stånd betydelsefulla nya innovationer i fråga om undersökning av havsbotten och utnyttjande av näringsämnen). Miljöradikalism som drivs av individer och små grupper ökar.
ENERGI
Miljöpolitiken är ineffektiv då utvecklingen är mycket företags- och teknologidriven och fossila bränslen avskaffas inte på önskat sätt. Även användning av torv ökar havets näringsämnesbelastning. I och med att samhället elektrifieras växer tillgången på energi i Östersjöregionen (till exempel 5G-nät, trafik, smarta städer) och stora produktionsanläggningar prioriteras. Havsvindkraft byggs av globala storföretag som mycket stora helheter (på öppet hav) rätt oreglerat, vilket orsakar konflikter i fråga om användningen av havsområden.
SJÖTRANSPORTER
Utvecklingen av telekommunikation och autonom teknologi påverkar snabbt logistiken. Autonoma fartyg blir vanligare på havet och de existerande farlederna utvidgas och görs djupare. I städer och tillväxtkorridorer rör sig människo- och varuflöden smidigt, men till glest bosatta områden däremot blir transporter både långsammare och dyrare. Helsingfors–Tallinn-tunneln byggs med stöd av kinesiska investeringar, vilket påverkar särskilt passagerartrafiken. Sjölogistikens volym och fartygsstorlekarna växer och nya lösningar utvecklas på företagens villkor (bland annat företagens egna logistiska nätverk). Även i Norra ishavet ökar trafikeringen jämnt i och med att istäcket smälter och Nordostpassagens logistiska betydelse växer (Kinas intressen, Ishavsbanan).
STÄDER OCH BEFOLKNING
Befolkningen koncentreras till de stora städerna vid Östersjön (inklusive Sankt Petersburg, Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Åbo) och de övriga kuststädernas betydelse minskar. Samhällena växer särskilt i Helsingfors och Åbo och städernas dagvatten ökar. Bristen på en gemensam invandringspolitik på EU-nivå leder till en okontrollerad flyktingkris. Klimatflykt ökar resenärflödena som kommer sjövägen över Östersjön och förutsätter nytt slags samarbete och gränsfunktioner av staterna. Den största delen av sjötransporterna riktas till Finska viken, invid metropolområdet.
MILJÖN OCH HAVSOMRÅDETS TILLSTÅND
Östersjön har blivit en problematisk patient då havet eutrofieras och problemet med syrebrist blir värre i alla havsområden. Den ökande fartygstrafiken och vattenbyggnad minskar naturens mångfald och de introducerade arterna blir fler. Det rinner allt mer näringsämnen som uppstår av utsläpp från jordbruket med regnvatten till Östersjön och näringsämnesbelastningen ökar. Extrema väderfenomen som orsakas av klimatförändringen, såsom störtregn och översvämningar i kustområden, blir vanligare. Regn och vattenavrinning minskar salthalten i Östersjön, vilket försvårar livsförhållandena för nyckelarter och -gemenskaper. Havsytan stiger och påverkar kustområdena särskilt när det stormar. Även istäcket minskar avsevärt på vintern.
FISKE OCH VATTENBRUK
Många fiskarter får det svårt då livsmiljöerna förändras och förändringen av arter påverkar fisket. Nyckelarter, såsom blåstång, försvinner och Östersjöns ekosystem sviktar. Kommersiellt fiske i matsyfte minskar avsevärt och fångst av foderfisk ökar. Fiskarter som är typiska för sötvatten blir vanligare och fiskeflottan koncentreras (trålning sker längre bort från stranden). Efterfrågan på fiske från utlandet är stark och exporten av fiskprodukter ökar. Högre vattentemperatur i södra delar försvårar vattenbruk och trycket på att flytta norrut ökar. Vattenbruk ökar enligt hur lönsamt det är och företagen koncentrerar sin produktion till allt större enheter. Stora anläggningar placeras i första hand enligt utmärkta odlingsförhållanden (jfr enligt näringsämnesbelastningen).
TURISM OCH REKREATIONSÄNDAMÅL
Resenärernas intresse riktas till de stora städerna vid Östersjön och kulturarvet, och turismen koncentreras i närheten av städer. Kulturarvsobjekt köps av staten för privat användning, vilket äventyrar bevarandet av kulturarvet (till exempel områden från Försvarsmakten). Snabb tillgänglighet ses som en fördel för städer vid Östersjön och områdets kulturhistoria intresserar till exempel asiatiska turister. På grund av de ökande konsekvenserna av klimatförändringen kommer även tyska turister till lätt tillgängliga resmål vid Östersjön i stället för det heta Medelhavet. Kryssningsturismen på Östersjön växer kraftigt (till exempel stora hotellfartyg). Havsmiljöns dåliga tillstånd och privatisering av områden (till exempel datacenter under vatten) minskar natur- och kulturturismen i skärgården och bidrar till att förbjudna områden uppstår. Även aktivismturism ökar.
Beskrivningav handling
2019-2025
- Den ökande konkurrensen mellan länderna driver Europa till att minska reglering som gäller näringsgrenar. Även i Finland inleds avveckling av reglering i och med att ett företagsvänligt klimat blir starkare.
- Urbaniseringstakten ökar ytterligare och storstäder i Östersjöregionen, såsom Sankt Petersburg, Stockholm och Helsingfors växer okontrollerat. Dagvatten och nedskräpning (inklusive mikroplaster, nya kemikalier) ökar.
- Kina ökar sina investeringar i europeiska infrastrukturprojekt. Byggandet av Helsingfors–Tallinn-tågtunneln inleds med stöd av kinesisk finansiering. Planerade konstgjorda öar får också bygglov.
- I och med att samhället elektrifieras växer efterfrågan på energi i Östersjöregionen (till exempel 5G-nät, trafik, smarta städer) och stora produktionsanläggningar prioriteras. Nordostpassagens datakabel från Barents hav till Asien blir också färdig.
- Utnyttjandet av havsmineraler (tellur, kobolt, mangan, fosfor) och trycket på att utveckla gruvverksamhet under havet ökar. Storföretag investerar i Finland också i datacenter under havet.
- Företagens och städernas intressen styr utvecklingen allt mer än statsmakten och det är svårt att hitta en gemensam politisk vilja. Medborgarna ställer sig avvisande till styrmedel vars syfte är att bekämpa klimatförändringen och man lyckas inte minska samhällets utsläpp tillräckligt.
- Extrema väderfenomen som orsakas av klimatförändringen, såsom störtregn och översvämningar i kustområden, blir vanligare i Östersjöregionen. Inställningarna till skydd av havsmiljön är likgiltiga och samarbetet mellan länderna är osammanhängande.
- I och med att regleringen minskar planeras också stora vattenbruksanläggningar särskilt till de nordiska havsområdena.
2025-2035
- Samhällsdebatten fokuserar på främjande av ekonomisk tillväxt och EU:s miljöpolitik visar sig ineffektiv då utvecklingen är mycket företags- och teknologidriven. Genomförandet av globala klimatavtal går trögt.
- Mycket stora havsvindkraftsparker byggs på öppet hav särskilt av globala storföretag rätt oreglerat.
- Tunneln mellan Helsingfors och Tallinn öppnas för passagerar-
och frakttrafik, vilket också ökar avsevärt pendling mellan städerna. Även Rail Baltica-järnvägen mellan Warszawa och Tallinn blir färdig. - Hamnar slås ihop och en del överförs till utländsk ägo.
- Bristen på en gemensam invandringspolitik på EU-nivå leder till en okontrollerad flyktingkris, vilket även ökar resenärflödena som kommer sjövägen över Östersjön.
- Även tyska turister åker till lätt tillgängliga resmål vid Östersjön i stället för det heta Medelhavet och kryssningsturismen på Östersjön växer kraftigt.
- En stor efterfrågan på havsmineraler leder till att utvinningssektorn utvidgas till Östersjön (till exempel batteriteknologi, läkemedelsindustrin), särskilt till Skärgårdshavet.
- Belastningen på Östersjön ökar avsevärt på grund av den ökande fartygstrafiken och vattenbyggande, vilket till exempel syns i att antalet introducerade arter ökar. Regn och vattenavrinning minskar salthalten i Östersjön och näringsämnesbelastningen ökar.
- Dålig vattenkvalitet och kraftiga stormar bromsar utvecklingen av vattenbruk och havens uppvärmning flyttar området för fiskodling norrut. Kommersiellt fiske i matsyfte minskar avsevärt och fångst av foderfisk ökar.
2035-2050
- Då människor blir besvikna på regleringens maktlöshet ökar miljöradikalism som drivs av individer och små grupper. Stora företag och städer tar en starkare roll i att uppnå klimatmålen.
- Östersjön som är förorenad och övertrafikerad utnyttjas i hög grad som källa för utsläppsfri energi och råmaterial för industrin för digitaliserade samhällen.
- Bevarandet av havsnaturens mångfald får ge vika för minimering av klimatutsläpp och antalet naturskyddsområden minskar.
- Storföretagen utvecklar allt fler privata lösningar för energiproduktion och logistiska nätverk. Även den autonoma frakttrafiken ökar på Östersjön och nya fjärrkontrollcentraler grundas.
- Även i Norra ishavet ökar trafikeringen jämnt i och med att istäcket smälter och Nordostpassagens logistiska betydelse växer (Kinas intressen, Ishavsbanan).
- Företagens privata havsområden blir vanligare (till exempel datacenter under havet, testområden för autonoma fartyg), vilket bland annat påverkar bevarandet av kulturarvet.
- Havsmiljöns dåliga tillstånd och privatisering av områden minskar betydligt natur- och kulturturismen. Den ökande turismen medför livskraft åt de största städerna, men skärgårdens infrastruktur och service försämras.
- Östersjöns ekosystem förändras betydligt och många nyckelarter, såsom blåstång, försvinner. Östersjön förändras till en varm och eutrofierad sötvattensbassäng.
- Efterfrågan på inhemsk fisk som producerats som livsmedel sjunker och i Finland äts nästan enbart utländsk exporterad fisk.
Effekterna på MSP:s mål
BLÅ TILLVÄXT
- Användningen av naturresurser är kraftig och kortsynt. Funktionerna koncentreras till stora enheter och fokusområden, såsom omfattande vindkraftsområden, hotspot-områden för turism samt livliga kryssnings- och logistiskrutter.
- Näringsgrenar polariseras och koncentreras, till exempel ökar fiskodling, men fiskekulturen tynar bort; turism- och rekreationsmöjligheterna koncentreras till vissa områden och förmögna människor. Områden polariseras till vinnar- och förlorarregioner i fråga om sitt näringsliv.
- Då funktionerna ökar och regleringen minskar uppstår konflikter mellan sektorer. Å andra sidan möjliggörs synergieffekter mellan olika aktörer. Innovationerna inom den cirkulära ekonomin och cleantech skapar nya möjligheter.
- Ekosystemtjänsterna blir sämre, vilket försämrar möjligheterna för den blå ekonomin, till exempel de negativa konsekvenserna för fiskodling på grund av nedgången av havstillståndet, effekten av sämre miljötillstånd på turismen.
MILJÖTILLSTÅNDET
- Havsmiljöns ekologiska tillstånd rubbas och vattnets kvalitet försämras, antalet syrefria områden ökar, mångfalden minskar.
- I randområden kan naturvärdena bli starkare i och med att användningen minskar.
- Skärgården och randområden avfolkas, varvid kulturmiljön och -arvet i områdena riskerar att dö ut.
- En kraftig utveckling av sjötransporter och den ökande turismen ökar koldioxidutsläppen i atmosfären.
- Storskaliga funktioner möjliggör maximering av råmaterialeffektiviteten. Folklig mobilisering kan aktiveras då miljötillståndet försämras och skapa tryck mot storföretagens verksamhet. Det är möjligt att storföretagen börjar investera i hållbara tillvägagångssätt och teknik, vilket bidrar till att förbättra miljötillståndet.
MÄNNISKANS VÄLBEFINNANDE OCH DELAKTIGHET
- Fördelarna från naturresurser går till storföretag på bekostnad av den lokala miljöns tillstånd och lokala aktörer.
- Företagsdriven verksamhet skapar mer arbetsplatser i hotspot-områden, när däremot tjänster försvinner i skärgården och perifera områden och levnadsvillkoren försämras.
- Allemansrätten försämras i och med privatisering.
Riktgivande eventuella effekter i scenario 1 som identifierats i workshoppar i förhållande till miljötillståndet, blå tillväxt samt människors välbefinnande och delaktighet.