En positiv politisk styrning (till exempel stöd för nätanslutningar, gynnsam beskattning) möjliggör en snabb utveckling av vindkraft. Vindkraft integreras med områdets övriga energiproduktion så att det stöder elektrifieringen av sjötransporter. Förutom i västra Finska viken byggs havsvindkraft också utanför Borgå. I och med utvecklingen av teknologi för lagring av energi används vindkraftsparker också för energilagring (s.k. moderna kornbodar). Ökningen av elektriska sjötransporter skapar behov av laddningsställen på havet längs fartygsleder. Multi-use-vindkraftsparker är sevärdheter och symboliserar det blåa teknologisprånget. Små kärnkraftverk blir vanligare och den decentraliserade energiproduktionen medför nya slags olycksrisker i området.
Det ökade antalet små transporter medför logistiska utmaningar i det tätt bebodda området vid Finska viken. Lufttransporterna skapar nya slags frågor som gäller säkerhet och kontroll. Utvecklingen av den cirkulära ekonomin minskar fartygstrafikens volym, även om den inte helt försvinner. Nya sjöfartsleder skapas i de östra delarna av Finska viken.
Det naturliga fiskbestånden mår bra och man har lyckats förhindra en skadlig spridning av främmande arter. Man har lyckats minska näringsämnesbelastningen från land och eutrofieringen är under kontroll samt algförekomsten på sommaren måttlig. I området vid Finska viken skapas nya system för den cirkulära ekonomin och den goda infrastrukturen i området stöder detta.
I och med att havsmiljöns tillstånd blir bättre mår även fiskbestånden bra. Å andra sidan försvårar splittringen av privata vattenområden fiskeföretagandet. Fritidsfiskets popularitet växer då människor blir intresserade av skärgården och avvecklingen av vattenkraftverken i älvarna främjar ytterligare fisketurismen. Territorialvattnen vid Porkala udd och Hangö lockar fiskare. En stramare miljöreglering försvårar vattenbruket, men om utvecklingen av eutrofieringen stannar upp kan detta möjliggöra vattenbruk, dock inom gränserna för naturens bärkraft. I hemlandet kan utbudet av odlad fisk fortfarande inte svara mot efterfrågan, och mycket fisk importeras från utlandet. Odlingen av blåmusslor koncentreras till västra Finska viken, särskilt utanför Hangö, när däremot förhållanden som är gynnsamma för algodling omfattar hela Finska vikens havsområde.
Det är fortfarande tyst i skärgården i Finska viken men å andra sidan förenas urbanitet med skärgården i Kotka, Hangö och Helsingfors, som tillsammans utgör en jämn turism- och rekreationszon vid hela Finska viken. Digitala plattformar och gemensam användning bidrar till tillväxt av turism och rekreation särskilt vid Finska viken som har ett tillräckligt invånarunderlag (till exempel skipper.com, doerz.com, bout.com). Nya turismformer, såsom naturstigar under vattnet, tas i bruk. Boende på två platser (och dubbelt kommunmedlemskap) syns särskilt vid Finska viken. Digitaliseringen och omställningen av arbetslivet bidrar till att göra distansarbete vanligare och en bättre infrastruktur möjliggör även pendling från skärgården (jfr Stockholm).
Skärgårdskulturen upplever ett nytt uppsving: Intresset för traditionella fiske-, jakt- och hantverksmetoder ökar och upprätthållandet av och kunskaperna om dem ökar. Detta främjar bevarandet av byggt kulturarv genom användning (hållbar användning och reparation). Kulturarvobjektens värde och till exempel värdet på lokalt producerad mat ökar. Som en motkraft till urbanisering styr trender människor på nytt till naturen och förståelsen för naturvärden ökar.
Finska viken
HAVETS EKOLOGISKA TILLSTÅND
Risker är bland annat olyckor inom sjötrafiken, effekterna av stärkandet av infrastruktur som möjliggör året runt-boende i skärgården, ökningen av närtrafik som riktas till skärgården, utsläpp från energilagring.
Möjligheter är bland annat den teknologiska utvecklingen (väte från vatten, nya vattenbruksmetoder), minskningen av buller från sjötrafik, vattentillståndet förbättras
Att särskilt observera i havsplaneringen: behovet av samordning till exempel i fråga om fiske (yrkes-/fritidsfiske) och vindkraft (effekter på fågelbeståndet, buller och landskap), balans mellan användning och konsumtion
HÅLLBAR TILLVÄXT AV DEN BLÅ EKONOMIN
Risker är bland annat splittrat ägarskap av vattenområden, logistiska utmaningar, minskad ekonomisk effektivitet
Möjligheter är bland annat nya former av sjötransporter (till exempel autonoma små fartyg), ökning av yrkesfiske och återanvändning av dess biflöden, omfattande produktion av ren energi, koncentration av turism särskilt till Hangö, Helsingfors och Kotka
Att särskilt observera i havsplaneringen: samordning av fartygstrafik och rekreation (farleder som anvisats för frakt- och småbåtstrafik), dialog mellan land och hav i området (industri vid kusten och längs älvar, varuflödeshelheten)
MÄNNISKORS VÄLBEFINNANDE OCH DELAKTIGHET
Risker är bland annat olycksrisken i fråga om kärnkraftsdrivna fartyg, mindre avskildhet och ro
Möjligheter är bland annat utvecklingen av energiteknik (utbildning och arbete), sektorsövergripande entreprenörskap i skärgården, bebodda byområden som används gemensamt, ökning av uppskattning av lokal förankring och naturen
Havsplaneringen behovet att anvisa ett nätverk för rekreationsområden och resmål, ökat boende i skärgården (avfallshantering, räddningsverksamhet) samt olika transportbehov och -sätt