Lönsamt på naturens villkor
Riksomfattande beskrivning
SAMHÄLLET OCH POLITIK
Oron över miljötillståndet ökar och klimatfrågor hamnar i politiskt fokus. Staten deltar aktivt i olika skyddsåtgärder och även privatpersoner, kommuner, församlingar och företag blir aktiva inom naturskydd. Konsumenterna är allt mer miljömedvetna och det ekologiska fotavtrycket styr konsumtionen (till exempel kryssningskompensationer). Människornas personliga val styr kraftigt även företagen till att erbjuda hållbara lösningar. Nya affärsmodeller söks på gröna villkor och Finland är en föregångare inom hållbar teknologisk utveckling. Nuvarande cleantech och bioteknologikluster blir starkare (bland annat algodling). Säkerhetssituationen i Östersjön är stabil då stormakterna fokuserar på andra områden.
ENERGI
Förnybara energiformer (inkl. sol- och vindkraft) blir avsevärt vanligare och utsläppsfria energiformer blir billigare. Energiproduktionen splittras då lagringsteknologin utvecklas och den förbättrade lagringsförmågan ökar även efterfrågan på vindkraft. Man främjar kraftigt förnybara energikällor med hjälp av miljöpolitiska åtgärder och staten stöder nätanslutning av havsvindkraft (till exempel Danmark). I och med en investeringsmiljö som är gynnsam för havsvindkraft, en stabil säkerhetssituation och den teknologiska utvecklingen är produktion lönsam också längre ut på havet. Sammanslagning av vindkraft och andra energiformer erbjuder integreringsförmåner bland annat då elektroniska sjötransporter ökar. Vindkraftsanläggningar blir i allt större omfattning även turistsevärdheter.
SJÖTRANSPORTER
Sjölogistikens skadliga miljöeffekter minskar som följd av ökad miljömedvetenhet, den teknologiska utvecklingen, renare bränslen, lokal produktion och lösningar som uppstår ur den cirkulära ekonomin. Fartygstrafiken övergår allt mer till bränsleceller och kärnkraft. Antalet småtransporter ökar, vilket flyttar belastningen från havet till luften och förbättrar även skärgårdens tillgänglighet och tjänster. Den teknologiska utvecklingen, såsom till exempel 3D-utskrift i industriell skala, och nya lösningar inom den cirkulära ekonomin förbättrar tillgången till resurser, men ökar emellertid transport av avfall till havs. Närtrafiken och -logistiken förstärks.
STÄDER OCH BEFOLKNING
Urbaniseringen fortsätter, men människorna söker sig allt mer till ren natur. Nya boendetrender (såsom multilokalitet, kompakt boende i småhus, året runt-stugor) samt arbetslivet som genomgått förändringar (distansarbete osv.) ökar skärgårdens popularitet också som boplats. Skärgårdens infrastruktur, trafikförbindelser och tjänster utvecklas och den lätta trafiken ökar.
MILJÖN OCH HAVSOMRÅDETS TILLSTÅND
Östersjöns tillstånd ses som ett internationellt miljöproblem och den totala nyttan av ett rent hav erkänns i stor utsträckning i alla Östersjöländerna. Skyddsåtgärder främjas betydligt och enhetliga och effektiva uppföljningsmetoder byggs upp. Även klimatförändringens skadliga verkan på Östersjöns väderförhållanden är mindre än förväntat. Näringsämnesbelastningen från jordbruket och annan belastande verksamhet på land minskar (inkl. matvanor som förändras, stramare vattenskyddsåtgärder inom jordbruk, effektivisering av rengöring av kommunalt avloppsvatten, lösningar inom den cirkulära ekonomin), vilket bidrar till att förbättra havsområdets tillstånd. Man får kontroll över eutrofiering och blågröna alger är inte längre ett problem som förekommer varje sommar. I och med ökad medvetenhet minskar även nedskräpning av Östersjön. Rening av avloppsvatten förbättras också på (passagerar)fartyg och man får kontroll över spridningen av introducerade arter.
FISKE OCH VATTENBRUK
Fiskbestånden i naturen blir livskraftigare och yrkes- och fritidsfiske ökar inom de ramen för vad miljön tillåter, då efterfrågan på vildfångad fisk ökar. Ökad konsumtion och fiske av naturfisk avlägsnar däremot näringsämnen som redan hamnat i Östersjön. Även strömmingens popularitet ökar som matfisk efter att gifthalterna sjunkit och antalet karpfiskar minskar. Skärgårdens livskraft garanterar goda möjligheter för fiskföretagande, men också privat- och kustfiske ökar inom ramen för vad miljön tillåter särskilt i skärgården och Bottenviken. Strängare miljöreglering begränsar en ökning av vattenbruk i stor omfattning i havet och fiskodling i slutet system blir vanligare, särskilt på land. Vattenbrukets sammanlagda produktionsnivå stannar på nuvarande nivå och koncentreras till öppet hav, där det utgör allra minst skada för havsmiljön. Vattenbruk kopplas i allt större omfattning också till vindkraftsparker på öppet hav.
TURISM OCH REKREATIONSÄNDAMÅL
En lugn och ren miljö samt serviceutbud som skärgårdsinvånare erbjuder i digitala plattformar lockar nya turister till Östersjön från länder som ligger nära (inkl. kultur- och naturturism). En kultur för gemensam användning blomstrar särskilt i huvudstadsregionen, där digitala peer-to-peer-tjänster har blivit en del av vardagen (till exempel skipperi.com o doerz.com). I och med klimatmedvetenheten har närturism blivit populärt bland finländarna, vilket ökar skärgårdens popularitet som rekreationsområde. Lokala kultur- och naturturismtjänster uppskattas och traditionella näringar blir starkare. Då turismföretagande förstärks riktas den största delen av turismen till Skärgårdshavet och naturområden.
Beskrivningav handling
2019-2025
- Klimatångesten och oro över miljötillståndet ökar och allt fler individer är villiga att minska sitt koldioxidavtryck. Klimatfrågorna hamnar också i fokus för politisk debatt och regleringen ökar.
- Rena energiproduktionsformer blir allt billigare och förnybar energi främjas också med hjälp av stark miljöpolitik.
- Staten inför stöd för nätanslutning av havsvindkraft (till exempel Danmark). Även utvecklingen av elektronisk trafik (inkl. infrastruktur) understöds kraftigt.
- Konsumenternas efterfrågan på miljövänliga lösningar styr även kraftigt även företagen till att erbjuda hållbara lösningar. Olika samfund, områden, organisationer och företag blir aktiva inom naturskydd (inkl. Östersjön).
- Man lyckas ändra personliga kostvanor och efterfrågan på inhemsk naturfisk ökar allt eftersom skatten på kött höjs. Kompensering av konsumtion blir ett allt vanligare tillvägagångssätt också med tanke på skydd av Östersjön.
- Östersjöns svaga tillstånd diskuteras allt mer då blågrönalgblomningar förstärks och heta somrar blir vanligare. En betydande olje- eller kemikalieolycka ökar också medvetenheten om havets tillstånd.
- Investeringar i forsknings- och utvecklingsverksamhet inom bioekonomi och cirkulär ekonomi ökar avsevärt. Då resurseffektiviteten lyfts fram blir lokal produktion (till exempel 3D-utskrift) vanligare och nya innovationer uppstår för att ersätta skadligt material.
- Då skatten på flygresor höjs och den ekonomiska tillväxten mattas av förlorar långdistansresor sin popularitet och inhemska resmål utvecklas brett.
2025-2035
- Östersjöns tillstånd ses som ett internationellt miljöproblem och den totala nyttan av ett rent hav erkänns i stor utsträckning i alla Östersjöländerna. Skyddsåtgärder främjas betydligt och gemensamma uppföljningsmetoder byggs upp.
- Många Östersjöländer, såsom Danmark, Sverige och Finland, lyckas uppnå koldioxidneutralitet redan på 2030-talet tack vare betydlig ökning av utsläppsfri energiproduktion och en radikal förändring av konsumentbeteende.
- Energiproduktionen splittras då lagringsteknologin utvecklas och den förbättrade lagringsförmågan ökar även efterfrågan på vindkraft.
- I och med en investeringsmiljö som är gynnsam för havsvindkraft och utvecklingen av (turbin)teknologi förbättras havsvindkraftens lönsamhet avsevärt och flera nya havsvindkraftparker byggs på öppet hav. Man utvecklar även flytande vind- och solkraftverk.
- Då havsvindkraften ökar betydligt sjunket elpriserna och (sjö)trafiken elektrifieras. Utvecklingen av elektrifiering av trafik sträcker sig också till vattenområden och i skärgårdens gästhamnar kan man ladda elbåtar.
- Även antalet småtransporter ökar avsevärt, vilket flyttar belastningen från havet till luften och förbättrar även skärgårdens tillgänglighet och tjänster. Närturism blir mer populärt.
- Nya boendetrender samt arbetslivet som genomgått förändringar ökar skärgårdens popularitet också som boplats.
- Fiskbestånden i naturen blir livskraftigare och yrkes- och fritidsfisket ökar. Ökat fiske av naturfisk avlägsnar däremot näringsämnen som redan hamnat i Östersjön.
- En strängare miljöreglering begränsar ökningen av vattenbruk i stor omfattning i havet och fiskodling i slutet system blir vanligare allteftersom tillgången till energi blir bättre.
2035-2050
- Näringsämnesbelastningen från jordbruket och annan belastande verksamhet på land minskar (inkl. matvanor som förändras, effektivisering av rengöring av vatten, lösningar inom den cirkulära ekonomin), vilket bidrar till att få kontroll över eutrofieringen i Östersjön.
- Man lyckas minska betydligt industrins skadliga miljökonsekvenser genom införande av ökad reglering, lokal produktion och affärsmodeller inom den cirkulära ekonomin. Skyddsområden har utvidgats och miljökraven stramats åt betydligt.
- Upprätthållandet av havsmiljöns goda tillstånd styr utvecklingen av funktioner (jfr centralraffinaderier som grundats och centraliserade hamnfunktioner). Funktioner som gäller havsbotten och är skadliga för miljön har koncentrerats nära tätorter och längs farleder.
- Förnybara energikällor (inkl. sol, markvärme, vågkraft) används i stor omfattning och havsvindkraftens kostnadskonkurrenskraft bräcker kärnkraften. I och med utvecklingen av teknologi för lagring av energi används vindkraftsparker också för energilagring.
- Livssätt och konsumtionsvanor som gäller boende, rekreation, transporter och mat har genomgått en grundlig förändring. Delningsekonomin, digitala plattformar och gemensam användning präglar vardagen.
- Multilokalitet (inkl. dubbelt kommunmedlemskap) har blivit mycket vanligare och i skärgården finns det serviceutbud och boende året runt.
- En bättre infrastruktur möjliggör även pendling från skärgården (jfr Stockholm) och utsläppsfri passagerar- och småtrafik ökar. Belastning som beror på turism och som delvis är okontrollerad ökar särskilt i skärgården.
- Fisk odlas huvudsakligen i anläggningar med slutet system på land.
Effekterna på msp:s mål
BLÅ TILLVÄXT
- Det lokala näringslivet förstärks, till exempel då när- och naturturismen ökar och de lokala fiskenäringarna förstärks.
- Möjligheterna med blå tillväxt är bra i många branscher. Möjligheten att vara föregångare i fråga om cleantech-lösningar och exportera kunnande till andra delar av världen.
- Bygget av sol- och vindkraftverk ökar i och med den politiska viljan och miljömedvetenhet. Man kan se en splittring i energiproduktionen, men å andra sidan byggs även stora enheter. Oberoendet i fråga om energiproduktion kan öka.
- Småskaliga näringar är nödvändigtvis inte livskraftiga.
- Verksamheten inom industrin och i hamnar samt hos stora företag kan stagnera.
MILJÖTILLSTÅNDET
- Negativa miljökonsekvenser minskar i regel i stor omfattning, till exempel i och med elektrifiering av trafiken och minskningen av utsläpp från fartyg samt minskningen av energiproduktionens koldioxidavtryck. Havets tillstånd blir i allmänhet bättre.
- Skadliga miljökonsekvenser kan öka lokalt till exempel i form av slitning av naturen som följd av att funktioner splittras inom ett stort område, till exempel på grund av att skärgårdsboende och -turism samt lokal trafik ökar. Vindkraftsanläggningar inverkar negativt på kustekosystemen, kulturmiljöer och landskapet.
MÄNNISKANS VÄLBEFINNANDE OCH DELAKTIGHET
- Lokala funktioners och aktörers roll förstärks.
- Skärgården piggnar till i och med att lokala näringar förstärks och även utvecklingen av boendet och tjänsterna i skärgården, vilket blir möjligt på grund av digitalisering. En kollektiv skärgårdskultur förstärks, vilket åter stöder bevarandet av kulturmiljöer.
- Ökningen av självförsörjning och närproduktion och småskalig produktion har positiva effekter på människornas välbefinnande.
Riktgivande eventuella effekter i scenario 2 som identifierats i workshoppar i förhållande till miljötillståndet, blå tillväxt samt människors välbefinnande och delaktighet.