Sjöfartsindustrin
Vision 2030
Sjöfartsindustrin främjar ett hållbart bruk av havsområdena som svarar mot behoven och minimerar skadeverkningarna av funktionerna genom att utveckla och utnyttja teknologi. En växande sjöfartsindustri alstrar välfärd lokalt och nationellt.
Beskrivning
Sjöfartsindustrin frambringar teknologiska lösningar och tjänster för utnyttjande av haven och för sjötransporter. Branschen består av utrustningstillverkare, full-line-leverantörer, planerings-, mjukvaru-, material- och systemleverantörer på det marintekniska området samt skeppsbyggnads-, reparations- och offshorevarv (Meriteollisuus ry).
Sjöfartsindustrin kännetecknas av ett underleverantörsnät på flera nivåer. De beställningar som de ledande företagen i branschen får, påverkar via ett flertal huvudunderleverantörer hela underleverantörsnätet. I byggandet av ett kryssningsfartyg deltar exempelvis ca 1800 företag (Meriteollisuuden tietopaketti 2018). Till dem hör bl.a. maskinleverantörer, företag inom skeppsbyggnads-, kryssningsfartygsbyggnads- och offshore-industrin, tillverkare av stålkonstruktioner, plåtslageriarbeten och el- och montagearbeten. Till branschen hör även planerings- och konsultbyråer och mjukvaruföretag, samt t.ex. full-line-leverantörer av restaurang- och hyttområden (Meriteollisuuden tietopaketti 2018). Varven fungerar som en viktig faktor som för samman aktörer (Leino m.fl. 2018).
Till förutsättningarna för sjöfartsindustrins verksamhet hör efterfrågan på produkterna, t.ex. på kryssningsfartyg samt tillgängligheten till kompetens, arbetskraft, produkter och tjänster för företagen. Verksamheten förutsätter också tillförlitliga och smidiga trafikförbindelser och transportkedjor. De miljö- och säkerhetsbestämmelser som gäller sjöfartsindustrin och logistiken skapar yttre ramar för verksamheten i branschen och styr utvecklingsarbetet så att exempelvis målen vad gäller att minska utsläppen av svavel och koldioxid beaktas när man skapar nya produkter och teknologiska lösningar (Holfve et al. 2013).
Vägkarta
Varvens växlande behov har beaktats i områdesplaneringen
– Man upprätthåller en heltäckande infrastruktur för att trygga varvens verksamhetsförutsättningar (inkl. trafikförbindelser, telekommunikationsförbindelser)
– Man bereder sig för att bygga nya infrastrukturprojekt
– Man bereder sig för varvens ökande utrymmesbehov när fartygen blir större
– Man förbereder sig för en elektrifiering av sjöfarten samt ibruktagandet av autonoma och fjärrstyrda fartyg
– Man förbättrar förmågan att verka som stöd för den alltmer digitaliserade sjöfarten (data- och elöverföring)
Det maritima klustrets verksamhetsförutsättningar har tryggats
– Man skapar förutsättningar för lokaliseringen av nya investeringar och tryggar sjöfartsindustriklusterns tillväxtmöjligheter
– Man förutser ändringarna i branschen med beaktande av sjöfartsindustrins beroende av övriga branscher och exportutsikterna
Branschen beaktar framgångsrikt trycket från miljön samt ändringarna i sjöfarten i sin egen verksamhet
– Gränsöverskridande samarbete och engagemang för en hållbar utveckling i all verksamhet
– Man implementerar utsläppsminskningsmålen i industrin vid kusten
Samarbetet löper friktionsfritt i synnerhet med den maritima logistiken och turismen
– Man fördjupar dialogen och samarbetet mellan olika sektorer (inkl. maritim logistik, turism och områdesplanering)
– Man utnyttjar innovationerna inom sjöfartsindustrin och utvecklar dem i samarbete med övriga branscher
Den internationella påverkan har ökat
– Man påverkar och deltar i den omfattning det är möjligt i utvecklingen av de internationella regelverken
Branschens tydliga situationsbild stöder utvecklingen på området
– Man upprätthåller en situationsbild av utvecklingen inom branschen för att regleringen ska hänga med
– Man utvecklar det finländska sjöfartsindustrikunnandet och beaktar dess exportmöjligheter
Bakgrundsinformation
Synergier och motsägelser
Ekosystemtjänster
Sjöfartsindustrin använder havet/det marina ekosystemet som transport- och testunderlag, men utnyttjar även följande ekosystemtjänster som alstras av havsekosystemet:
– Underhålls- och regleringstjänster: havets förmåga att binda och neutralisera skadliga ämnen, reglering av mikroklimatet.
Utvecklingsriktningar
– Den ökande trafiken och produktionen av havsvindkraft inverkar positivt på sjöfartsindustrin. Lönsamheten förbättras för nybyggnads- och reparationsvarven och offshoreproduktionsinrättningarna samt de företag som verkar omkring dem. Det generella kravet att effektivera förutsätter att aktörerna inom sjöfartsindustrin specialiserar sig och anpassar sig. De växande fartygsstorlekarna förutsätter allt större varvsområden.
– Sjöfartsindustrins konkurrenskraft stärks i och med digitaliseringen, innovationerna och stödet av forskningen, företagens utvecklingsarbete och den ökande internationaliseringen. På lämpliga områden i den yttre skärgården eller på öppna havet skapas testområden, på vilka man kan utveckla bl.a. autonom trafik och övriga teknologiska lösningar.
– Målen att minska utsläppen och andra miljönormer anger yttre ramar för verksamheten. I sjöfarten strävar man till nollavfall och -utsläpp samt utvecklar affärsverksamhetslösningar i anknytning till detta. De tunga landtransporter som ansluter sig till industrin alstrar utsläpp och belastning på miljön.
(MM 2017, Leino m.fl. 2018, Merialuesuunnittelun vuorovaikutusfoorumit 2019)
