Sjötrafik

Finlands sjötrafikstrategi (Kommunikationsministeriet 2014) skapar en vision för 2014–2022 som betjänar ekonomin, näringslivet och sysselsättningen samt tar hänsyn till miljönormerna. Strategin har också en vision för 2030, ”Ett blomstrande Finland – smarta sjöförbindelser”, och man har identifierat åtgärder som behövs för att uppnå den. Visionen syftar till att

• säkerställa att Finlands utrikeshandel och inrikes sjötrafik fungerar störningsfritt och samhällsekonomiskt kostnadseffektivt samt garantera internationell konkurrenskraft även vintertid, 

• Finland utvecklas till en föregångare inom vinter- och miljöteknik och ett land som exporterar spetskompetens. finländsk rederiverksamhet är livs- och konkurrenskraftig, 

• säkra den framtida kompetensen för sjöfartens och sjöfartsklustrets behov samt göra sektorn bättre känd och mer attraktiv,

• Östersjön är ett tryggt och säkert hav känt för sitt rena badvatten, ett attraktivt alternativ för rekreation och turism som erbjuder högklassiga sjötransporter till förmån för hela marknadsområdet, 

• den finska sjöfarten ska bygga på hållbara logistiska koncept och därigenom bli den ledande serviceproducenten i Östersjöområdet.

Vattenlagens mål är att främja, ordna och samordna användningen av vattentillgångarna och vattenmiljön så att användningen är samhälleligt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar, förebygga och minska olägenheter som orsakas av vatten eller av att vattenmiljön används, och förbättra vattentillgångarnas och vattenmiljöns tillstånd.

Förordningen om utmärkning av farleder gäller utmärkning av farleder på havet eller i annat vattendrag samt annan motsvarande dirigering av sjötrafiken och främjande av dess säkerhet.

Sjötrafiklagen samlar sjövägsreglerna och sjötrafikmärkena. Reformen syftar till att öka säkerheten och ansvarsfullheten i sjö- och båttrafiken samt möjliggöra trafikautomation. Lagen gäller i princip både handelsfartyg och fritidsbåtar. Sjötrafiklagen kompletteras av sjötrafikförordningen.

Sjötransport av styckegods regleras i sjölagen. Lagen gäller transporter mellan de nordiska länderna och Finland samt internationella transporter. 

Miljöskyddslagen för sjöfarten syftar till att förhindra miljöförstöring som orsakas av normal drift av fartyg. Detta sker genom förbud mot utsläpp av skadliga ämnen till luft och vatten eller begränsning av sådana utsläpp. Dessutom regleras mottagningen av fartygsavfall i hamnarna. Lagen kompletteras av statsrådets förordning om miljöskydd för sjöfarten.

Lagen om fartygstrafikservice syftar till att öka fartygstrafikens säkerhet och förbättra dess effektivitet samt att förebygga miljöolägenheter som fartygstrafiken medför.

Förordningen om transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg har bestämmelser om transporten av farliga ämnen som styckegods. Statsrådet har även utfärdat en förordning om transport och tillfällig förvaring av farliga ämnen på hamnområden.

Enligt Traficoms anvisningar ska farledernas säkerhetsavstånd beaktas i samband med vindkraftsbyggen nära farleder i vattenområden och vid stränder. Vindkraftverk, liksom fiskodlingar, ska inte förläggas till farledsområden eller ankringsområden. Finland har inte specifika krav på avstånd till farleder, men i projekt för havsbaserad vindkraft har man ofta krävt 1,5 km säkerhetsavstånd till farledsområdena. Projekten ska utöver miljökonsekvenserna utreda konsekvenserna för sjötrafikens funktion.

Sjöräddningen tas upp under Försvaret i avsnittet om övergripande säkerhet.