Turism och rekreation

Vision 2030

Lokala aktörer utvecklar de marina områdenas rekreationsbruk och turisttjänster och tillgänglighet på ett hållbart sätt med beaktande av de regionala särdragen. Särskilda attraktionsfaktorer är naturen, möjligheterna till upplevelser och äktheten.

Nu 2030

Beskrivning

Skärgårds-, kust- och havsområdena är centrala med tanke på rekreationsbruket av naturen och turismen. Det mångsidigaste utbudet av turist- och rekreationstjänster finns i närheten av kusten, men turist- och rekreationsverksamheter återfinns i alla zoner av det marina området. 

Till de viktigaste rekreationsverksamheterna hör camping, bad, båtliv och annan sjötrafik, fiske, jakt (sjöfåglar och säl), att vistas på stranden och att njuta av lugnet i naturen. Sommarstugeliv är även en viktig form av rekreation, över 90 procent av sommarstugorna i Finland är belägna nära vatten (Lankia 2010 B10). Till de viktigaste turistmålen i havs- och skärgårdsområdena hör bl.a. nationalparkerna samt olika slags kulturmiljöer. Natur- och vildmarksturism är en betydelsefull turismform som hänför sig till skärgården och kusten.  (MM 2017 B42). De finländska kustområdena är ett av den nationella turismens temaområden (VisitFinland 2019 B38). År 2017 skedde 16 procent av alla övernattningar i Finland på kusten och i skärgården (bortsett från huvudstadsregionen).

Den marina miljöns tillstånd påverkar i avgörande grad förutsättningarna för rekreationen och turistnäringen. Om den marina miljön är i gott skick främjas turismens och rekreationens möjligheter till exempel att erbjuda en ren natur via upplevelser, dessutom är till exempel fritidsfisket och fisketurismen beroende av hållbara fiskbestånd.   

Till de grundläggande förutsättningarna för turismen hör intressanta turistmål och vetskap om dem, att målen är tillgängliga och har trafikförbindelser, tjänsteinfrastruktur (Leino m.fl. 2018 B11, MM 2017 B42, ANM 2019 B33). Generellt skapar en stabil säkerhets- och ekonomisk situation ramar för turistnäringen. Rekreationsbruk förutsätter tillräckliga rekreations- och naturområden och tillgänglighet till dem, rutter och farleder. Med tanke på rekreationsbruket av havsstränderna spelar fria, tillgängliga strandområden en viktig roll. Ett specialvillkor för turist- och rekreationsfunktionerna är att man uppmärksammar ömtåliga marina områden samt anpassar verksamheten enligt de lokala natur-, kultur- och landskapsvärdena.

Vägkarta

Bakgrundsinformation

Synergier och motsägelser

Ekosystemtjänster

Turist- och rekreationsbranschen utnyttjar åtminstone följande ekosystemtjänster, som alstras av havsekosystemet:  

– Kulturella tjänster: upplevelser, inspiration, havslandskap

– Produktionstjänster: fiskbestånd, närproducerad mat, lokal energi

– Underhålls- och regleringstjänster: de processer som upprätthåller den marina naturen, habitaten och den biologiska mångfalden

– Den viktigaste faktorn som påverkar de utnyttjade ekosystemtjänsternas tillgänglighet är att havet är i gott skick, i synnerhet de förutsättningar det ger för produktionen av underhålls- och regleringstjänster.

(Du kan läsa mer om ekoystemtjänsterna t.ex. i rapporten Utgångspunkter för havsplaneringen.)

Utvecklingsriktningar

– Den nationella och internationella turismen ökar i Finland. Turismen i havsområdet och skärgården samt vid kusten baserar sig på centrala attraktionsfaktorer: den lokala naturen och kulturmiljön samt lugnet, kvalitén, möjligheten till upplevelser och äktheten.  

– Turist- och rekreationstjänsternas och -målens tillgänglighet och resekedjor utvecklas och underlättas. Fungerande och säkra farleder och rutter såväl till lands som på havet garanterar att man når målen. Man gör havet mera lättillgängligt för olika grupper av användare.

– Turismen och rekreationsbruket riktar sig i huvudsak till kusten och den inre skärgården, medan öppna havet och den yttre skärgården accentueras som specialmål för färre användare.

– Turisttjänsterna bildar lättillgängliga helheter som beaktar de olika säsongerna med hjälp av företagens nätverkande och digitala tjänster och redskap.

– Tillgängligheten till kulturarvs- och naturobjekt under vattnet förbättras och turist- och rekreationsbruket av dem ökas.

– Turismen kombineras klarare med andra branscher såsom fiske, jakt, naturskydd och kulturarv.

– Det ökande turist- och rekreationsbruket förutsätter en lyckad sammanjämkning med kustområdenas natur och kulturmiljöernas bärkraft.

– Klimatförändringen kan påverka turismens förutsättningar samt popularitet.

(MM 2017 B42, Leino m.fl. 2018 B11, Merialuesuunnittelun vuorovaikutusfoorumit 2019 B21)