{"id":1404,"date":"2020-05-12T12:29:07","date_gmt":"2020-05-12T09:29:07","guid":{"rendered":"http:\/\/meriskenaariot.info\/merialuesuunnitelma\/?p=1404"},"modified":"2021-07-28T10:09:04","modified_gmt":"2021-07-28T07:09:04","slug":"7-slutledningar-och-rekommendationer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/meriskenaariot.info\/merialuesuunnitelma\/sv\/7-slutledningar-och-rekommendationer\/","title":{"rendered":"7. Slutledningar och rekommendationer"},"content":{"rendered":"
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\"\"\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

Slutledningar och rekommendationer<\/h1>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

I havsomr\u00e5deskontext finns det ingen anledning att st\u00e4lla milj\u00f6, samh\u00e4lle och ekonomi mot varandra. P\u00e5 grund av havsplanens allm\u00e4nna drag kan inte de olika verksamheterna dirigeras till de b\u00e4sta omr\u00e5dena enbart med havsmilj\u00f6ns h\u00e5llbarhet som kriterium. Utifr\u00e5n en samh\u00e4llsaspekt \u00e5terst\u00e5r fr\u00e5gan om hur belastande verksamhet ska arrangeras p\u00e5 havet. Diffus belastning \u00e4r den st\u00f6rsta enskilda belastningsk\u00e4llan, men m\u00f6jligheterna att ingripa \u00e4r begr\u00e4nsade. Genom indirekta f\u00f6rdelar skulle Finland kunna f\u00e5 vinster p\u00e5 upp till en halv miljard euro per \u00e5r genom \u00e5tervinning av n\u00e4rings\u00e4mnen och som ett resultat av det, en f\u00f6rb\u00e4ttrad milj\u00f6 och ny verksamhet[1]<\/sup>. De lokala f\u00f6rorenarna \u00e4r oftast n\u00e4ringsut\u00f6vare eller st\u00f6d\u00e5tg\u00e4rder i samh\u00e4llet, s\u00e5som reng\u00f6ring av avfallsvatten. Deras verksamhet regleras med milj\u00f6tillst\u00e5nd, men andelen av den totala belastningen \u00e4r l\u00e5g. Fr\u00e5gan om r\u00e4ttvis ansvarsf\u00f6rdelning och maximering av samh\u00e4llsf\u00f6rdelar \u00e4r ber\u00e4ttigad och Finland h\u00e5ller som b\u00e4st p\u00e5 att fastst\u00e4lla nationella riktlinjer f\u00f6r vattenramdirektivets flexibilitet. P\u00e5 land efterstr\u00e4vas att belastande verksamheter koncentreras till industriomr\u00e5den, p\u00e5 havsomr\u00e5den kan det befintliga systemet styra ny verksamhet till b\u00e4ttre omr\u00e5den.<\/h3>

J\u00e4mf\u00f6relser av olika aspekter och samtal beh\u00f6vs och h\u00e4r konkretiseras havsplaneringens betydelse. Om bed\u00f6mningen av planeringens verksamhetskonsekvenser endast skulle g\u00f6ras utifr\u00e5n en aspekt eller f\u00f6r en bransch, skulle det \u00f6ka risken med suboptimering. N\u00e5got av det viktigaste med havsplaneringen \u00e4r att den skapar samarbete. Dessutom erbjuder den ett informationsunderlag f\u00f6r att bed\u00f6ma konsekvenserna av enskilda projekt. Planen kan hj\u00e4lpa en akt\u00f6r som planerar verksamhet till havs och som genom planen f\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else om allt som dennes projekt kan p\u00e5verka.<\/p>

Genom att f\u00f6rst\u00e5 havsplanens helhetskonsekvenser och effekt, f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven m\u00f6jligheterna f\u00f6r h\u00e5llbar tillv\u00e4xt f\u00f6r havsn\u00e4ringar. De totala f\u00f6rdelarna kan uppn\u00e5s genom att f\u00f6rst\u00e5 behoven av samordning mellan olika branscher. Det finns m\u00e5nga beroendef\u00f6rh\u00e5llanden och \u00f6msesidiga effekter mellan havsn\u00e4ringarna som b\u00e5de kan f\u00f6rhindra f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r branschen och \u00e5 andra sidan st\u00e4rka dem. \u00a0<\/p>

M\u00e5let f\u00f6r detta bed\u00f6mningsarbete \u00e4r havsplanen. Under arbetet har det framg\u00e5tt hur betydelsefull sj\u00e4lva planeringsprocessen upplevs. En stor grupp experter fr\u00e5n olika branscher har deltagit i uppr\u00e4ttandet av planen som blivit till av processen. Planeringsprocessen har f\u00f6rt samman olika branschakt\u00f6rer och \u00e4ven frambringat s\u00e5dan kunskap och f\u00f6rst\u00e5else, som inte finns med i sj\u00e4lva planen. Som en del av bed\u00f6mningen kan konstateras att planeringsprocessen har gagnats av att att f\u00f6rst\u00e5elsen mellan olika branscher har \u00f6kat. V\u00e4rden som planen har producerat kan p\u00e5st\u00e5s vara kunskap (=planen) och samarbete (=arbetsprocessen). Centralt f\u00f6r de positiva konsekvenserna \u00e4r hur samarbetet fortskrider.<\/p>

\u00a0<\/p>

\u00a0<\/h4>

<\/a>Att st\u00e4rka de positiva konsekvenserna<\/h4>

Processen f\u00f6r havsplaneringen har erbjudit verktyg f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 beroendef\u00f6rh\u00e5llanden mellan de olika branscherna. Under planeringsprocessens andra skede b\u00f6r \u00f6kningen av f\u00f6rst\u00e5elsen mellan branscherna granskas. Havsplanen skulle aktivt kunna m\u00f6jligg\u00f6ra s\u00e5dana \u00e5tg\u00e4rder, som ger m\u00f6jlighet att uppn\u00e5 god status i den marina milj\u00f6n samt i omr\u00e5desverksamheterna.<\/p>

F\u00f6r att havsplanen ska kunna skapa merv\u00e4rde, b\u00f6r de inblandade fundera \u00f6ver hur havsplanen med hj\u00e4lp av samarbete kan fungera som en katalysator f\u00f6r positiv utveckling och vilken roll exempelvis samarbetsn\u00e4tverket skulle kunna ha h\u00e4r. Havsplanen skulle kunna ge st\u00f6d till en smart specialisering inom omr\u00e5dena. Synergier inom olika branscher kan st\u00f6das och tillvaratas, framf\u00f6rallt kombinationen av turism, rekreation och naturskydd eller samordning av projekt inom livsmedelsproduktion och bl\u00e5 bioekonomi. I idealfallet s\u00e4tter havsplanen upp ramar och ifr\u00e5gas\u00e4tter s\u00e5dana l\u00f6sningar som genom suboptimering skulle resultera i negativa helhetskonsekvenser. \u00c5 andra sidan st\u00f6der havsplanen akt\u00f6rer genom f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r andra branscher och genom att erbjuda information om den egna rollen (exempelvis via utl\u00e5tanden).<\/p>

Avg\u00f6rande \u00e4r ocks\u00e5 \u00e5tg\u00e4rderna som \u00e4r beroende av en god status i den marina milj\u00f6n. I Finland har en vattenv\u00e5rdsplan uppr\u00e4ttats baserat p\u00e5 lagen om vatten- och havsv\u00e5rd, d\u00e4r \u00e5tg\u00e4rder listas f\u00f6r hur en god status ska kunna uppn\u00e5s i vattnet. I vattenv\u00e5rdplanernas \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r havsomr\u00e5den har utsl\u00e4ppsminskningsm\u00e5l fastst\u00e4llts, varav den st\u00f6rsta delen omfattar utsl\u00e4ppen i avrinningsomr\u00e5den. Belastningen i havsomr\u00e5det utg\u00f6rs av dagvatten som kommer fr\u00e5n land via \u00e4lvar, som best\u00e5r av en diffus belastning fr\u00e5n verksamheter utanf\u00f6r sj\u00e4lva milj\u00f6tillst\u00e5ndet[2]<\/sup> samt verksamheter som ing\u00e5r i milj\u00f6tillst\u00e5ndssystemet[3]<\/sup>. Belastning som riktar sig direkt mot vattendrag \u00e4r till exempel avfallsvattenanl\u00e4ggningar, fiskodlingar, luftpartiklar och intern belastning.[4]<\/sup><\/p>

Inom flera havsn\u00e4ringar \u00e4r konsekvenserna fr\u00e4mst negativa f\u00f6r en god status i havsmilj\u00f6n. Fast\u00e4n ramvillkoret f\u00f6r implementeringen av planen \u00e4r en god ekologisk status, har inte milj\u00f6styrningen n\u00e5gon tydlig specifikation p\u00e5 vilka faktorer som p\u00e5verkar m\u00f6jligheten att uppn\u00e5 en god status i den marina milj\u00f6n eller hur vattnets k\u00e4nslighet ska definieras.[5]<\/sup><\/p>

I havsplanen har exempelvis omfattande turistomr\u00e5den m\u00e4rkts ut och ett l\u00e5ngsiktigt m\u00e5l \u00e4r en betydande \u00f6kning av antalet turister. Vad g\u00e4ller den ekologiska statusen i havet kan konsekvenserna av den prognosticerade statusen vara svagt negativ (tex. -2 %), men detta inneb\u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis en risk f\u00f6r en god marin status om vattenv\u00e5rdsplanen som helhet medf\u00f6r en betydande f\u00f6rb\u00e4ttring i den marina milj\u00f6ns status (t.ex. +20 %). En stor del av havsn\u00e4ringarna kr\u00e4ver inte heller milj\u00f6tillst\u00e5nd, d\u00e5 det inte finns juridiska metoder f\u00f6r att f\u00f6rbjuda verksamheten till havs. \u00a0Planerarna b\u00f6r \u00e4nd\u00e5 inse de v\u00e4xlande faktorerna som p\u00e5verkar havets ekologiska status.<\/p>

\u00a0<\/p>

\u00a0<\/h4>

Rekommendationer<\/h4>

I slutet finns en sammanst\u00e4llning av de centrala rekommendationerna som preciserats f\u00f6r havsplaneringsprocessen och som st\u00f6djer m\u00f6jligheten att uppn\u00e5 m\u00e5len f\u00f6r en h\u00e5llbar bl\u00e5 tillv\u00e4xt. \u00a0<\/p>

  1. Havsplaneringens v\u00e4rde ligger i informationsproduktionen och ett ut\u00f6kat samarbete. Genom dessa konkretiseras anv\u00e4ndbarheten. Dessa b\u00f6r st\u00e5 i centrum i den framtida verksamheten.<\/li>
  2. Informationen som ska produceras ska vara h\u00f6gklassig, p\u00e5litlig och s\u00e5 tillg\u00e4nglig som m\u00f6jligt f\u00f6r att kunna fr\u00e4mja planeringen. Olika akt\u00f6rer m\u00e5ste vara medvetna om materialet, kommunikation och marknadsf\u00f6ring beh\u00f6vs. Betydelsen av anv\u00e4ndning och merv\u00e4rde kan synligg\u00f6ras genom konkreta exempel.<\/li>
  3. Samarbete \u00e4r en levande process, som kr\u00e4ver kontinuitet. Kontinuiteten mellan olika n\u00e4tverk och m\u00f6ten b\u00f6r garanteras efter att planen f\u00e4rdigst\u00e4llts, \u00e4ven d\u00e5 utvecklingsprojekten avslutas. Det b\u00f6r finnas samarbete p\u00e5 planeringsomr\u00e5dena, s\u00e5v\u00e4l sinsemellan dem som nationellt.<\/li>
  4. Landskapsf\u00f6rbunden som uppr\u00e4ttar planen, ser till att planen distribueras vidare. En \u00f6kad effektivitet kan f\u00e5s genom en fast kontaktyta mot landskapens \u00f6vriga uppgifter och expertis. Havsplanens kontinuitet inom landskapsf\u00f6rbunden l\u00e4ngs kusten kr\u00e4ver att det finns tillr\u00e4cklig finansiering.<\/li>
  5. Varje bransch inom havsplaneringen ska \u00f6ka den totala h\u00e5llbarheten inom sin verksamhet f\u00f6r att fr\u00e4mja ekonomisk konkurrenskraft och god status i havsmilj\u00f6n. I praktiken b\u00f6r havsplanen i framtiden finnas med i bakgrunden i branschernas strategier och st\u00f6da samh\u00e4llsdebatten om framtiden f\u00f6r varje bransch i havsmilj\u00f6n.<\/li>
  6. Havsplanen borde tydligare kopplas ihop med bl.a. nationella och internationella milj\u00f6m\u00e5l, \u00d6stersj\u00f6strategier och regionala utvecklingspolitiker samt \u00e4ven \u00f6ka informationen om bl.a. statusen i havsn\u00e4ringar, klimatp\u00e5verkan samt n\u00e4rings\u00e4mnenas cirkulation.<\/li>
  7. Vid planeringen av verksamheten b\u00f6r h\u00e4nsyn tas till att havets status p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den redan \u00e4r d\u00e5lig eller har f\u00f6rs\u00e4mrats under senare \u00e5r. En stor del av framf\u00f6rallt kustn\u00e4ra undervattensnaturv\u00e4rden har skadats och \u00f6verg\u00f6dningen och klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00f6kar ytterligare f\u00f6rs\u00e4mringen av milj\u00f6ns status. Vid planering av ny verksamhet m\u00e5ste utg\u00e5ngspunkten vara att bevara befintliga naturv\u00e4rden samt att f\u00f6rb\u00e4ttra vattnet till en god status. Detta m\u00e5l \u00e4r v\u00e4sentligt i framtiden f\u00f6r m\u00e5nga havsn\u00e4ringar, s\u00e5 att havet \u00e4ven i forts\u00e4ttningen kan vara en k\u00e4lla f\u00f6r mat och rekreation.<\/li>
  8. Beroendef\u00f6rh\u00e5llandena mellan branscher m\u00e5ste lyftas fram \u00e4nnu tydligare, s\u00e5 att havsplaneringen med hj\u00e4lp av samarbete kan fr\u00e4mja en positiv utveckling.<\/li>
  9. Genom havsplaneringen kan bilateral eller tv\u00e4radministrativ verksamhet och kontinuitet fr\u00e4mjas. Resurser ska kunna tillf\u00f6ras helheten p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt; i praktiken inneb\u00e4r detta framf\u00f6rallt ingripande i diffus belastning.<\/li>
  10. Havomr\u00e5desplanens helhetskonsekvenser m\u00e5ste f\u00f6ljas upp kontinuerligt. Helhetskonsekvenserna kr\u00e4ver en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r havsmilj\u00f6ns status och omfattar d\u00e4rf\u00f6r inte bara havsn\u00e4ringar utan \u00e4ven andra branscher (bl.a. jordbrukets konsekvenser). Helhetskonsekvenserna skapar ramvillkor f\u00f6r utveckling av havsn\u00e4ringar och fr\u00e4mjandet av den bl\u00e5 tillv\u00e4xten. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 konsekvenserna och f\u00f6r att motivera utvecklingsbehoven beh\u00f6vs information baserad p\u00e5 indikatorer.<\/li><\/ol>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t
    \n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t

    K\u00e4llor<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t

    [1]<\/sup> Aho et al. (2015) Ravinteiden kierron taloudellinen arvo ja mahdollisuudet Suomelle. Finns tillg\u00e4nglig p\u00e5:\u00a0https:\/\/www.sitra.fi\/julkaisut\/ravinteiden-kierron-taloudellinen-arvo-ja-mahdollisuudet-suomelle\/<\/a><\/em><\/p>

    [2]<\/sup> Diffus belastning orsakas framf\u00f6rallt av jordbruk, glesbebyggelse och trafik.<\/em><\/p>

    [3]<\/sup> Industrianl\u00e4ggningar och stora djurh\u00e5llande g\u00e5rdar orsakar punktbelastning.<\/em><\/p>

    [4]<\/sup> https:\/\/www.ymparisto.fi\/fi-FI\/Kartat_ja_tilastot\/Vesistojen_kuormitus_ja_luonnon_huuhtouma<\/a><\/em><\/p>

    [5]<\/sup> https:\/\/www.kalankasvatus.fi\/vesistojen-hyvan-ekologisen-tilan-saavuttaminen-edellyttaa-ymparistotiedon-avoimuutta\/<\/a><\/em><\/p>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Slutledningar och rekommendationer I havsomr\u00e5deskontext finns det ingen anledning att st\u00e4lla milj\u00f6, samh\u00e4lle och ekonomi mot varandra. P\u00e5 grund av havsplanens allm\u00e4nna drag kan inte de olika verksamheterna dirigeras till de b\u00e4sta omr\u00e5dena enbart med havsmilj\u00f6ns h\u00e5llbarhet som kriterium. Utifr\u00e5n en samh\u00e4llsaspekt \u00e5terst\u00e5r fr\u00e5gan om hur belastande verksamhet ska arrangeras p\u00e5 havet. Diffus belastning \u00e4rContinue reading →<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"elementor_header_footer","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"class_list":["post-1404","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-yleinen-sv","no-thumb"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/meriskenaariot.info\/merialuesuunnitelma\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1404","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/meriskenaariot.info\/merialuesuunnitelma\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/meriskenaariot.info\/merialuesuunnitelma\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/meriskenaariot.info\/merialuesuunnitelma\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/meriskenaariot.info\/merialuesuunnitelma\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1404"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/meriskenaariot.info\/merialuesuunnitelma\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1404\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3480,"href":"https:\/\/meriskenaariot.info\/merialuesuunnitelma\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1404\/revisions\/3480"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/meriskenaariot.info\/merialuesuunnitelma\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1404"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/meriskenaariot.info\/merialuesuunnitelma\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1404"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/meriskenaariot.info\/merialuesuunnitelma\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1404"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}