Begränsningarnas och spänningarnas Östersjön
Riksomfattande beskrivning
SAMHÄLLET OCH POLITIK
Maktkampen mellan världens stormakter har eskalerat till ett handelskrig och även geopolitiska spänningar ökar. Den instabila säkerhetssituationen minskar investeringar. Det uppstår friktion särskilt mellan västvärlden och Ryssland. Ekonomiska begränsningar som beror på sanktioner försvårar även genomförandet av miljösamarbetsprojekt i Ryssland. Möjligheten att det militära hotet blir verklighet är liten, men försvarsmakten har emellertid starka intressen i fråga om havsområdet. Situationen i Finland balanseras emellertid av ett nära samarbete och ökad integration mellan EU-länderna. Man har inte åstadkommit klimatavtal på global nivå, men EU försöker emellertid föregå med exempel och stramar avsevärt åt sin miljöpolitik. EU:s ramdirektiv för vattenpolitik tolkas i vidare bemärkelse med tanke på hållbar utveckling så att även aspekter som gäller social och ekonomisk hållbarhet beaktas.
ENERGI
Man bildar en gemensam energiunion för EU och energioberoende på europeisk nivå lyfts fram. Försörjningstrygghet och gemensamma ambitiösa utsläppsmål betonas på den harmoniserade energimarknaden. Europeiska unionen stöder förnybara energiproduktionsformer, vilket på Östersjön innebär direkt stöd för havsvindkraft samt bygge av vindkraftsanläggningar längs överföringskablar. Energi produceras emellertid fortfarande med stenkol för att jämna ut variationen i de övriga ländernas produktion. I en spänningssituation vill man decentralisera energiproduktionen för att minimera sårbarheten.
SJÖTRANSPORTER
Efter att den politiska situationen blivit mer spänd blir Östersjöns havsområde i allt större omfattning en strategisk spelplan och de logistiska rutternas strategiska betydelse lyfts fram. Sjörutter används eventuellt också som ett geopolitiskt verktyg och trafiken i Nordostpassagen försvåras. Vissa trygga tillväxtkorridorer blir viktiga (till exempel Åbo–Åland–Stockholm) och hamnarna vid västkusten förstärks. Passagerartrafiken särskilt söderut minskar betydligt. Även nöjessjöfart försvåras på grund av ständiga kabelprojekt, särskilt i Finska viken och Skärgårdshavet. Utvecklingen av autonoma sjötransporter bromsas av rådande cyberhot och misstro mellan internationella aktörer.
STÄDER OCH BEFOLKNING
EU:s interna rörlighet ökar och Europa fortsätter att urbaniseras i och med att den åldrande befolkningen flyttar till de närmaste städerna. Också i Finland samlas folket i städer och de största kuststäderna bevarar sin livskraft. Då infrastrukturen i skärgården försämras flyttar särskilt den åldrande befolkningen till kuststäder. Som en del av metoder inom hybridpåverkan riktas allt fler cyberhot mot livsviktiga funktioner i samhället.
MILJÖN OCH HAVSOMRÅDETS TILLSTÅND
I och med spänningar reserveras havsområden i allt större omfattning för försvarsmaktens ändamål. Miljösamarbete med Ryssland är svårt och umgänget minskar, vilket påverkar havsmiljöns tillstånd negativt. EU tar en stark roll i klimatåtgärder. Man försöker stoppa eutrofieringsutvecklingen med hjälp av reglering, och försämringen av havsmiljöns tillstånd saktar av. Mikroplaster förbjuds i EU, men eftersom globala avtal saknas löses inte problemet. I väderförhållandena kan man observera tecken på klimatförändringen, men Östersjön är fortfarande en gynnsam miljö för att bedriva många näringsgrenar.
FISKE OCH VATTENBRUK
Allteftersom EU:s miljöpolitik stramas åt, höjs skatterna för kött, och fisk- och grönsaksbaserad kost blir mycket vanligare. Kött är en lyxprodukt, när däremot vattenodlad fisk är vardagsmat. Försvarsmaktens intressen försvårar trålningsfisket på öppet hav och fisket koncentreras till kusten. EU:s jordbrukspolitik stöder sig mot mer produktiva områden och stöd allokeras till vattenbruk i Östersjön. Insatserna för att uppnå självförsörjning inom proteinproduktion samt den förbättring av vattentillståndet som beror på strängare reglering ökar vattenbruket och produktionen mångdubblas.Produktionen koncentreras särskilt till Bottenviken och Skärgårdshavet. Användningen av inhemsk fisk samt utnyttjande av de biflöden som detta ger upphov till och förädling (till exempel bioolja) ökar avsevärt. Även olika innovationer inom blå bioekonomi ökar efterfrågan på råmaterial från Östersjön (till exempel kosmetik och medicin).
TURISM OCH REKREATIONSÄNDAMÅL
Medborgarnas trygghetskänsla försämras på grund av ökade spänningar och informationspåverkan. Turismen försvåras och det kommer knappt några turister till Östersjön. Även kryssningarna till Ryssland minskar. En delorsak är politiska spänningar (bland annat överflygningsförbud), men även personliga reseutsläppsbudgeter minskar turismen. Rekreation i närområden blir en trend och turism blir lyx för några få rika människor (havsutsikt blir ett privilegium). Många kulturarvsobjekt tas i besittning av försvarsmakten. Trycket att använda populära turism- och rekreationsobjekt såsom Sveaborg ökar. I stället för Finska viken riktas turismpotentialen till trygga och lugna Bottenviken (inkl. att skapa ett varumärke av tystnad och mörker).
Beskrivningav handling
2019-2025
- Handelskriget mellan USA, Kina och Ryssland eskalerar, importtullar höjs och leveranser förvägras. Geopolitiska spänningar ökar, vilket bromsar den ekonomiska utvecklingen också i Europa.
- Motsatsförhållanden intensifieras. Västvärlden lyfter fram bland annat Kinas ojusta konkurrens och områden måste allt oftare välja med vilket politiska läger de identifierar sig.
- Resursprotektionismen ökar, vilket ökar osäkerheten i fråga om tillgång till energi och mineraler.
- Då utrikespolitiska spänningar tilltar stärks EU:s interna samarbete i syfte att trygga försörjningstryggheten i området, och integrationen mellan EU-länderna ökar.
- Medan den säkerhetspolitiska situationen försämras försvåras även samarbetet i fråga om Östersjön med Ryssland (inkl. genomförandet av miljösamarbetsprojekt).
- Ödesdigra extrema väderfenomen ger anledning att vidta klimatpolitiska åtgärder i Europa och EU stramar åt betydligt sin miljöpolitik. Till exempel förbjuds mikroplaster i EU-området.
- Allteftersom EU:s miljöpolitik stramas åt, höjs även skatterna för kött, och fisk- och grönsaksbaserad kost blir mycket vanligare. Ramdirektivet för vattenpolitik tolkas i vidare bemärkelse med tanke på hållbar utveckling så att även aspekter som gäller social och ekonomisk hållbarhet beaktas.
- Investerare som söker hållbara investeringsobjekt investerar avsevärt i vattenbruk och stora offshore-anläggningar byggs i allt större omfattning särskilt i Bottniska viken.
- Medborgarnas trygghetskänsla försämras på grund av ökade spänningar och informationspåverkan. Närturism och -rekreation blir en trend.
2025-2035
- Geopolitisk hybridpåverkan mellan stormakter tilltar och även militära spänningar ökar i Östersjöregionen. I och med spänningar reserveras havsområden i allt större omfattning till försvarsmaktens ändamål.
- Östersjöns havsområde blir i allt större omfattning en strategisk spelplan och de logistiska rutternas strategiska betydelse blir viktigare. Vikten av trygga tillväxtkorridorer ökar (inkl. Åbo–Åland–Stockholm) och hamnarna vid västkusten förstärks.
- På grund av utrikespolitiken som hamnat i kris blir energioberoende på europeisk nivå allt viktigare och man bildar en gemensam energiunion för EU. Man ökar energitryggheten och styr starkt mot en övergång till en koldioxidsnål ekonomi.
- Ny energiinfrastruktur byggs i Östersjön (havskablar). Havsvindkraft stöds och överföringskablar byggs i samband med havsvindkraftparker.
- Den ökande miljöregleringen i EU fokuserar på att uppnå klimatmål och havsnaturens mångfald och goda tillstånd får mindre uppmärksamhet.
- Man börjar styra belastningen på vattendragen som en del av matpolitiken med tanke på matproduktionens helhetsbelastning. Förutom skattestyrning delas/köps belastningskvoter mellan jordbruk och fiskerihushållningen inom avrinningsområdena.
- Fiskemöjligheterna försämras särskilt i Finska viken och fiskexporten till Ryssland minskar.
- Fiskodling på öppet hav ökar ute i världen i och med att produktionsmetoderna och produktionens konkurrenskraft utvecklas. Insatserna för att uppnå självförsörjning inom proteinproduktion, förlängd växtperiod samt den förbättring av vattentillståndet som beror på strängare reglering ökar vattenbruket och produktionen mångdubblas.
2035-2050
- I den politiskt och ekonomiskt osäkra världssituationen fokuserar EU på att stärka den inre marknaden och hybridförsvaret. Flytande vapendepåer blir vanligare på internationella havsområden.
- Europa fortsätter att urbaniseras i och med att den åldrande befolkningen flyttar till de närmaste städerna. Också i Finland samlas folket i städer och de största kuststäderna bevarar sin livskraft.
- EU och de nordiska länderna har som allt starkare mål att uppnå självförsörjning i fråga om energi- och matproduktion.
- Koldioxidneutralitet, dvs. balans mellan koldioxidutsläpp och kolsänkor uppnås tack vare en aktiv klimatpolitik i många Östersjöländer före 2050.
- På grund av klimatförändringen stiger vattentemperaturen, vilket leder till att Östersjön är öppen nästan hela vintern. Detta ökar fiskodling i havet.
- Användningen av inhemsk fisk samt utnyttjande av de biflöden som detta ger upphov till och förädling (till exempel bioolja) ökar avsevärt. Även olika innovationer inom blå bioekonomi ökar efterfrågan på råmaterial från Östersjön (till exempel kosmetik och medicin).
- Ökade regn, svagt klimatsamarbete och strukturbelastningen fortsätter att eutrofiera Östersjön. Allt mer plastskräp, kemikalierester och miljögifter hamnar i havet. Växt- och djurarterna har blivit ensidigare.
- Turismen minskar och riktas till det trygga och lugna Bottenviken. Turism blir lyx för några få rika människor och havsutsikt blir ett privilegium. Många kulturarvsobjekt är i besittning av försvarsmakten.
Effekterna på msp:s mål
BLÅ TILLVÄXT
- Allmän osäkerhet och konflikträdsla försämrar den ekonomiska utvecklingen samt minskar investeringar och arbetsplatser.
- De största städerna vid kusten klarar sig, när däremot de minsta städerna tynar bort.
- Verksamheter och trafik ökar i de norra havsområdena då de största spänningarna riktas till Finska viken. Detta kan medföra näringsmöjligheter åt områdena i norr och skapa synergieffekter, men också orsaka konflikter.
- Försvarsmaktens verksamhet utvidgas till att omfatta större havsområden och öar än tidigare. Detta begränsar vindkraftsbygget. Områden med förbud att röra sig begränsar dessutom turism och rekreation.
- Säkerställandet av försörjningstryggheten blir viktigt i energiproduktion. EU:s energipolitik kan möjliggöra en bättre övergripande försörjningstrygghet i EU-området. Gemensamma överföringskablar med Sverige blir möjliga och även behovet av inhemsk ren energi lyfts fram.
MILJÖTILLSTÅNDET
- En verksamhetsmiljö med spänningar försämrar miljöskyddet. Risken för miljörisker och -olyckor växer. Å andra sidan kan ekologiska värden förstärkas i områden med förbud att röra sig.
- Ökningen av verksamheter i norra havsområden ger upphov till växande skadliga miljöeffekter till exempel i och med muddring av nya farleder.
- En starkare logistik ökar risker för sjöolyckor samt farledsmuddringar och deras effekter. Eventuell ökad upptagning av havssand utgör hot mot naturens mångfald.
MÄNNISKANS VÄLBEFINNANDE OCH DELAKTIGHET
- Människornas möjligheter att delta försämras och demokratin krymper.
- Lokala gemenskapers betydelse kan bli starkare.
- I och med begränsningar att röra sig minskar allemansrätten.
Riktgivande eventuella effekter i scenario 3 som identifierats i workshoppar i förhållande till miljötillståndet, blå tillväxt samt människors välbefinnande och delaktighet.
