Allmän förklaring

För turismens och rekreationens del identifieras i havsplaneringen för regionutvecklingen viktiga potentiella områden.

Skärgårds- och kustområdena är attraktiva mål för natur- och kulturturismen. Förutom dessa omfattar beteckningen för turism och rekreation områden som är av betydelse för fritidsfiske och jakt.

Beskrivning av beteckningen

Med beteckningen anvisas potentiella områden för turism och rekreation. Områdena omfattar befintliga turism- och rekreationsverksamheter samt natur- och kulturvärden.

Planeringsprincip

I utvecklingen av turismen och rekreationen är det viktigt att främja verksamhetsförutsättningar för maritim turism, tillgänglighet och utformning av sådana funktionella helheter med vars hjälp belastning för miljön kan styras, samt säkerställa rekreationsmöjligheter i naturen för lokalinvånarna och människor från andra orter, vad gäller vandring i naturen, fritidsfiske eller jakt. I utvecklingen av turismen och rekreationen är det viktigt att beakta verksamhetens hållbarhet.

Försvarets behov kan begränsa nyttjandet av de områden som identifierats för användning inom turism och rekreation.

Planeringsområdenas särdrag och tyngdpunkter

Norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken:

I området är turismen i huvudsak koncentrerad till kusten, bland annat till Kalajoki och kusten vid Kemi-Torneå. Bland de destinationer som finns i havsområdet är Kvarkens världsarv det mest kända. Ett flertal natur- och kulturobjekt har betydande utvecklingspotential när det gäller turism och rekreation. Fritidsfiske och jakt är en del av rekreationsanvändningen av havsområdet. Torne älv är även internationellt ett betydande mål för fisketurismen. 

Skärgårdshavet och södra delen av Bottenhavet:

Skärgårdshavet och kusten av planeringsområdet är omtyckta turism- och rekreationsområden med betydande potential. Betydande destinationer är bland annat Gamla Raumo och Raumo skärgård, Laitakari och Säppi i Luvia, Yyteri och Räfsö i Björneborg, Ourat i Sastmola, Enskärs fyr, Skärgårdens ringväg, Jurmo, fästningsön Örö, Bengtskärs fyr, vikingacentret i Rosala och Utö. Bottenhavets och Skärgårdshavets nationalparker stöder turismen i området.

Finska viken:

Området har de största turistmängderna bland alla finska havsområden. Skärgårds-, kust- och naturturismens potential är stor. Den viktigaste knutpunkten för den internationella turismen är Helsingfors med omnejd och havsområden. I spetsen för turistdestinationerna står dessutom de maritima städerna Hangö, Raseborg, Borgå, Lovisa, Kotka och Fredrikshamn samt skärgården i närheten av dem. De maritima städerna är portar till turist- och rekreationsmålen i skärgården och de maritima nationalparkerna och de nationella stadsparkerna.

Växelverkan mellan land och hav

Tillgängligheten är viktig för turism och rekreation, liksom också logistik-, infrastruktur-, el-, vatten- och dataförbindelser, gästhamnar och hamnar liksom inkvarteringskapacitet och service både på öar och längs kusten.

Kulturvärden samt turism och rekreation hör ofta ihop.

Fiskarnas lek-, och vandrings- och födointagsområden är viktiga eftersom fisketurismen och fritidsfisket är beroende av välmående fiskbestånd.

Den marina miljöns goda status främjar verksamhetsförutsättningarna för turism och rekreation.

Utgångspunkter och utredningar

Landskapsplaner och utredningar gällande dem

Laurila L. & R. Kalliola (2019). Uppföljningsundersökning om bebyggda och obebyggda stränder längs Finlands havskust

Leino et al. (2018). Lägesbild av den blå ekonomin som utgångspunkt för havsplanering. Gaia Consulting Oy.

Nationalparker

UNESCOs världsarvsobjekt